Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Det här är Fastighetsprofilerna, ett program där vi träffar folk i den svenska fastighetsbranschen. De berättar om sina erfarenheter och om allt som de lärde sig på vägen. Programmet är ett samarbete mellan ekonomipodden Kapitalet och Tessin, ett företag som möjliggör investeringar i fastighetsprojekt via crowdfunding.

Jag heter Jacob Bursell. Det första jag slogs av var ju att det var ganska smutsigt. Inte riktigt... Sköttes inte på det sättet som man skulle önska. Och det värsta jag var med om var att jag såg faktiskt en liten flicka som höll i en kanyl. Och då kände jag direkt att här måste vi göra någonting. Det finns ju folk som gör karriär så fort att man inte riktigt förstår hur det är möjligt.

Sonja Ståhl har stoppat man och två barn i bilen och kört till Stockholm från Skåne för den här intervjun, vilket kanske vittnar om en viss entusiasm för sitt arbete. Idag är hon tjugonio år gammal och arbetar för Willhem, ett jättestort fastighetsbolag som ägs av Sveriges pensionssparare via Första AP-fonden. Sonja är fastighetschef i Helsingborg, där bolaget bland annat äger fastigheter i den problemtyngda stadsdelen Söder. Området finns med på listan över de platser i Sverige som man har refererat till som så kallade no go-zoner. Här förekommer narkotikahandel och våld och skadegörelse och gängkriminalitet, vilket skrämmer bort näringslivet och skapar otrygghet bland de boende. Men Sonja Ståhl, hon är fast besluten att fastighetsägarna måste vara en del av lösningen på det här problemet.

Hon är född i Stockholm men uppvuxen i sydvästra Skåne i den lilla badorten Lerberget. Hon läste ekonomi i Lund och halkade in i fastighetsbranschen efter en praktik på Newsec. Under en nätverksträff sprang hon in i Jacob Karlsson, en entreprenör som var på gång att starta ett helt nytt bolag med finansiering från fastighetsmiljardären Erik Selin. Idén var att från noll bygga upp och förvalta hyresrätter över hela landet. Och Sonja, hon blev bolagets första anställda.

Och var var du någonstans i livet då då?

Då bodde jag i Malmö, ensam. Var väl egentligen precis, liksom, på väg att starta en karriär kan man säga, men studerade samtidigt som jag började hos Jacob då. Jag var inte helt färdig än. Och det var väldigt kul, för vi jobbade ju i Hässleholm. Det började med fastighet i Hässleholm. Så vi köpte mark i olika delar av landet där vi då valde att bygga fastigheter. Det var väldigt kul då att jobba med just nyproduktion. Väldigt kul att jobba med Jacob, framför allt, en väldigt driven person. Lärde mig mycket av honom.

Men vad var det med fastigheter som lockade?

Det var nog alltihopa. Just att det var tekniken och samtidigt också ekonomi och att få jobba med båda delarna. Men framför allt också just ledarskap tycker jag är väldigt roligt. Och det har jag varit intresserad av hela tiden. Och just hos Jacob var det ju liksom att bygga upp förvaltningsorganisationen. Det var ju allt från personal och fastigheter och områden och liknande.

Men upplevde du då att du hade någon talang eller fallenhet för ledarskap eller för fastigheter eller för något av det här?

Jag är ju storasyster i grunden. Jag har alltid tyckt det är roligt att leda människor, motivera och leda och föra framåt, framför allt i kombination med lönsamhet. Och det är ju alltid attraktivt. Man vill ju ha högre lönsamhet. Och just att ledarskap i kombination med lönsamheten blir nog väldigt bra tror jag i just fastighetsbranschen. Men ledarskapet har jag alltid tyckt är väldigt roligt. Just människor och att lära känna dem. Och hur kan man utveckla varje individ för att prestera sitt absolut bästa, det tycker jag är jätteroligt.

Så Jacob Karlsson på K-fastigheter, han anställde dig som första personen?

Ja.

Vad fick du göra?

Allt möjligt. Det var liksom allt från att vi sökte bygglov till att vi tutade på, byggde upp fastigheter och hyrde ut lägenheterna. Jag kommer ihåg att i början skrev vi ut de första hyresavierna på Word. Vi var på den nivån. Så vi jobbade liksom verkligen från grunden med allting. Och det var väldigt spännande. Vi anställde personal och lärde känna hyresgäster. Vi gjorde våra egna NKI-undersökningar. Det var allting från scratch verkligen. Så man fick lära sig den hårda vägen egentligen, kan man säga. Hur allting verkligen går till och att varje öre räknas. För det var tufft, men väldigt roligt.

Varför var det tufft?

Att bygga upp något från grunden är ju inte alltid jätteenkelt, utan det handlar ju om att sätta allting rätt från början. Både när det kommer till hyresgäster, att hantera hyresgästerna på ett bra sätt, hantera medarbetarna på ett bra sätt och lära känna fastigheterna. Och just nyproduktion handlar ju mycket om att hyresgästen ofta ställer ganska höga krav. De betalar ganska mycket för sin nya lägenhet och vill ha en service som är väldigt god tillbaka. Och servicebiten har jag tyckt det är väldigt roligt jag att jobba med. Att faktiskt kunna förmedla service till hyresgästerna, att de känner att de får det de betalar för.

Men du säger att varje öre räknas. Vari ligger svårigheten att få det där tillräckligt lönsamt?

Det är så, när man liksom bygger upp fastigheter från allra första början, precis i början, så kanske man inte har det största kapitalet. Och då gäller det att arbeta effektivt med det man har för att kunna bygga upp till någonting större. Och då handlar det om precis allting ifrån att vi faktiskt skrev ut våra egna hyresavier, alltså vi postade dem själva, till att vi jobbade mycket med att det ska vara effektivt för den anställda som jobbade hos oss. Så det handlar ju mycket om att ha koll på ekonomin.

Och vad tyckte du om den här fastighetsmarknaden?

Jag tyckte det var jätteroligt. Det var skoj både med servicebiten till hyresgästerna, och samtidigt också att få göra så mycket som möjligt själva. Att jobba mycket med omsorg då internt, göra så mycket som möjligt själv och samtidigt ur ett större strategiskt perspektiv se hur man utvecklar framåt. Jag tyckte det var jätteroligt. Hela branschen tilltalar mig väldigt mycket.

Sonja var djupt insyltad när K-fastigheter gick från en idé i Jakob Karlssons huvud till en kraft att räkna med på den svenska fastighetsmarknaden. De byggde hyreshus i Göteborg, de byggde i Malmö, Hässleholm och Kristianstad. Nu, ett par år senare, har bolaget över tusen lägenheter och ett fastighetsvärde som överstiger tre miljarder kronor.

Sonjas betydelse for den här utvecklingen uppmärksammades snart av fastighetsbolaget Balder, alltså Erik Selins företag, som utsåg henne till områdeschef i Helsingborg. Vid det här laget är hon runt tjugofem år gammal och ställs inför ett beslut. Antingen kan hon jobba vidare i Balder och utveckla bolagets verksamhet i Skåne eller så kan hon arbeta vidare med K-fastigheter. Hon berättar att hon funderade i nästan ett halvår.

Men innan kvarnarna hade malt färdigt så ringde telefonen. Fastighetsbolaget Willhem hade köpt niohundra hyresrätter i Helsingborg, varav en stor del låg i den problemdrabbade stadsdelen Söder, en no go-zone, där utvecklingen gick i helt fel riktning. När Sonja erbjöds möjligheten att starta upp lokalkontoret i Helsingborg och kanske göra någonting åt den här stadsdelen Söder, då såg hon möjligheten att göra någonting helt nytt. Hon nappade.

Den här stadsdelen i Helsingborg som kallas för Söder. Kan du beskriva den?

Ja, det är ett väldigt centrumnära område. Det är väldigt vackra fastigheter, fin arkitektur och det är ett ganska stort område. Men det som vi jobbar med där, som är ganska svårt, är att det känns rätt så otryggt. Det handlar ju om hur man känner sig när man är på Söder, det går lite åt fel håll. Så det är en ganska stor otrygghet som vi jobbar med då.

Söder är ett område som man har refererat till som en sån här så kallad no go-zon i Sverige.

Absolut. Det handlar ju om den här otryggheten som jag pratar om. Att man känner sig inte trygg att befinna sig på Söder. Alla känner inte det. Det är ett visst klientel som finns där och det är inte alla från olika delar av Helsingborg som vågar vistas där. Och det är ett stort problem med kriminalitet. Och det märker man och det känner man av när man är i området.

Vilka människor bor på Söder?

Det är väldigt blandat. Det är väl många olika kulturer. Just ur det perspektivet är det väldigt mycket olika typer av människor som bor där. Men det är just den typen av människor som vågar bo där också. Så att andra personer runtom vågar inte på samma sätt ta sig in kan man säga.

För att man känner sig inte hemma eller?

Det känns lite otryggt. Man vågar helt enkelt inte på grund av det. Både incidenter och kriminalitet som uppkommer på Söder, men också för att affärsverksamheten och mixen där är väldigt, man kan säga den är en väldigt enkel mix. Det är inte öppet för alla, utan det begränsar ganska mycket flödet av människor. Så just den kommersiella mixen är nog någonting som gör att det skapar en viss känsla. Sen står inte det för all otrygghet, absolut inte, men jag tror att det är den delen som gör att man får en viss typ av känsla när man befinner sig på Söder.

Men man kan läsa i tidningen om skottlossning eller skottlossningar. Man kan läsa om bränder. Jag läste att det hade skett brandattentat i närtid mot lokaler på Söder. Hur allvarligt skulle du säga att det är?

Vi pratar om det ganska ofta, vad har hänt nu? Jag tycker att det som händer har blivit mindre saker på senare tid. Det händer inte lika mycket, men det har varit mycket som har hänt tidigare, absolut. Och det är svårt att säga varför, men det är väl att när ett område riskerar att bli utsatt så är det just där mycket kriminalitet förekommer och det är där mycket händer. Och det är väl det som har hänt med Söder, att det blir en plats där det kan kännas otryggt.

Men hur illa är det? Är det så att om jag går in, står det folk i gathörnen och säljer narkotika?

Nej, så illa är det inte. Det finns ju områden som är sämre där det förekommer, men det är absolut inte på det sättet. Utan det är väl mer att det är väldigt många olika kulturer, mycket mer än kanske andra ställen mitt i stan. Det är mer samlat på Söder och det är öppet torg. Det är mycket kebabställen, mycket växelbutiker. Det är samma typ av mix och känslan man får när man kommer dit är ju nästan lite grann att vi har kommit till en utlandskänsla, kan man säga.

Och vilken typ av kriminalitet är det som försiggår då?

Det är allt möjligt. Det kan vara allt från droghandel till att den verksamheten som man tror bedrivs kanske inte är den som bedrivs bakom väggarna. Så det är egentligen alla möjliga olika typer av kriminalitet. Och just detta att det förekommer skottlossningar och liknande visar att det finns ju en viss del av gängproblematik också.

How påverkas stadsbilden då, om man tänker på mixen av verksamheter och av att det här området upplevs som otryggt? Är det liksom så att en viss typ av verksamheter försvinner från området?

Ja, det är svårt att få in kanske de traditionella verksamheterna som finns mitt i stan eller på bättre områden. Det är inte ofta de etablerar sig på Söder. Men det börjar ju bli en bättre blandning tycker jag ändå. Vi har ju Dominos pizzeria till exempel som nu finns på Söder i Helsingborg. Så jag tror att det är precis det som är problemet, att de kanske inte vågar befinna sig där av olika skäl. Just för att rätt klientel kanske inte befinner sig på Söder, vilket gör att man kanske inte får ekonomi i det. Så det är just det vi vill komma åt och bryta av och liksom få en annan kommersiell mix. Lite nyare verksamheter som kompletterar det som redan finns på Söder.

Arbetslösheten är hög eller?

Ja, den är ganska hög.

Och vilka utmaningar innebär det för en fastighetsägare att verka i ett sånt här område, att äga fastigheter i ett sånt här område?

Ja, utmaningarna blir just att det kräver ju en annan typ av förvaltning. Det blir tyngre, kräver mer närvaro. Det kräver att man ronderar mer, har koll på vad som händer, har personal som är lyhörd och att man kan agera snabbt.

Innebär det att ni ser ett större slitage på fastigheterna med skadegörelse och så?

Absolut, det är mer skadegörelse och större slitage. Man märker det också ofta i hur soprummen hanteras. Det är absolut större och tar mycket mer tid i anspråk för vår del att se till att det ser rent och snyggt ut. Så det är ett annat slitage och skadegörelse förekommer absolut. Det ligger även en del pengar i skador, vilket är väldigt tråkigt att behöva lägga pengar på.

Vad händer med soprummen?

Man kan säga så här, det är väl helt enkelt att det kastas mat, det hanteras inte, man sorterar inte rätt. Många förstår kanske inte just hur sortering går till. Så det kräver en insats från vår del att lära våra hyresgäster hur man källsorterar. Vi har ju många olika kulturer som kanske inte kan svenska språket och inte har lärt sig just det här med hur man hanterar sopor. Så det är en utmaning, just det här med språket också, att alla ska förstå varandra. För missförstånd förekommer ju med tanke på att alla inte kan språket.

Men beror det på er arrogans eller är det just okunskap och språkförbistring?

Jag tror det är en kombination faktiskt av alla delar. Sen ofta är det nog faktiskt språkkunskapen och kanske förståelsen, att man inte riktigt förstår vad det innebär för oss att hantera detta i efterhand. Utan man får nästan lära hyresgästerna vad som kan hända. Det kan ju komma råttor, det kan ju komma skadedjur. Så vi försöker ju ofta gå ut med mycket information på olika språk och försöka få våra hyresgäster att förstå konsekvenserna av sitt agerande.

Men förstår man inte konsekvensen av att man slänger någonting i fel låda eller på marken eller vad det kan vara?

Jag tror inte att man alltid förstår det. Och just den här miljömedvetenheten som vi har i Sverige är ju hög och stor, medan man inte är lika medveten i alla delar av världen. Och på Söder är det många människor som precis har kommit till Sverige eller helt enkelt inte har lärt sig språket. Och då lever man kvar i den gamla kulturen och måste lära sig hur det fungerar här.

Men du som verkar så nära ett sånt här område, eller i ett sånt här område, varför tror du att det har blivit så här?

Det är svårt att säga, men det är väl när ett problem har växt till sig under lång tid. Det handlar ju om att man på något vis kanske har blundat. Man kanske inte har blundat helt för det, men man har inte insett allvaret av problemet. Och framför allt att ingen kanske har tagit det här stora ansvaret att driva en förbättring. För det krävs ju många parter. Det är många privata fastighetsägare på Söder. Kommunen, Helsingborg, är så klart också med och äger en del. Men just att man inte har gått hand i hand för att lösa problemet, utan alla har väl försökt lite grann på sin kammare, och då blir det nog inte riktigt så bra som man tänkt sig.

Vad gör samhället för att vända den utvecklingen då?

Samhället gör väldigt mycket. Man har mycket satsningar. Man har ju Purple Flag nu som verkar och vill förbättra på Söder, framför allt det kommersiella. Så jag tror absolut man satsar och man vill väldigt mycket, men det är svårt att göra det utan att få med sig de privata fastighetsägarna.

Men varför vill man ens äga fastigheter i ett sådant område?

Jag tror det handlar om att man ser potential i fastigheterna. Man ser jag att det kan bli bättre. Och sen har vi en väldigt bred portfölj i Helsingborg. Vi har ju fastigheter på väldigt många olika områden, både i norr, mitt i stan och på Maria Park. Och sen har vi även på Söder en del som då kompletterar vår portfölj. Så egentligen handlar det väl om att man vill ha en spridd portfölj och det är det vi har fått också.

Du berättade ju en anekdot om när du besökte Söder första gången. Vad var det du såg?

Det första jag slogs av var ju att det var ganska smutsigt och inte riktigt sköttes på det sätt som man skulle önska. Och det värsta jag var med om var att jag såg faktiskt en liten flicka som höll i en kanyl. Och det kändes inte så bra. Då kände jag direkt att här måste vi göra någonting.

Vad tänkte du att du kunde göra?

Jag tänkte att vi kan inte göra någonting på egen hand, utan här gäller det faktiskt att vi går hand i hand med alla fastighetsägare tillsammans på Söder i Helsingborg, tillsammans med delar av samhället som polis, stad och kommun, och satsar tillsammans för att göra en förbättring.

Men skulle du säga att fastighetsägarna, då menar jag privata fastighetsägare, har ett ansvar att göra någonting som sträcker sig bortom intresset att öka värdet på sina fastigheter?

Det här ökar ju värdet på fastigheterna. Att få ett bättre skick och att området blir bättre påverkar ju fastighetsvärdena absolut. Men sen har man ju också ett samhällsansvar. Vi på Willhem ser ju mycket till hållbarhet och socialt agerande. Vi vill vara med och bidra till samhällsnytta också, och jag tror att alla känner det ansvaret i ryggen. Men sen att det påverkar fastighetsvärdet är absolut en stor morot.

Vad kan man då som fastighetsägare göra?

Man kan göra väldigt mycket. Vi på Willhem tog ju initiativ till att bygga upp ett nätverk som nu har blivit ett BID. Så det var både vi på Willhem och Helsingborgshem som tillsammans då gick ihop och samlade de största fastighetsägarna på Söder i Helsingborg. Vi bildade ett nätverk som vi vill ska vara ett BID, Business Improvement District.

Vad är det för något?

Det handlar ju om just att gå in och förbättra områden tillsammans. Privata fastighetsägare går ihop och kämpar tillsammans för att vända på områden, skapa bättre områden och utveckla områden.

Men tog du initiativ till det här?

Ja, det gjorde vi, tillsammans med Helsingborgshem, och det var väldigt positiv respons. Jag tror att det är många som faktiskt har väntat eller velat detta. Jag tycker vi alla i den här gruppen är väldigt ansvarsfulla fastighetsägare som har varit engagerade i detta och tagit med personal från sina organisationer. Så det som vi gör just nu är rent engagemang från alla sidor. Just BID är ju ofta tvingande lagstiftning i olika delar av världen, men i Sverige är det vi gör nu av rent engagemang för att alla vill vara med och göra någonting.

Vad var det första konkreta som ni gjorde?

Vi bjöd in fastighetsägarna på Söder i Helsingborg och träffades allihop och berättade om vår idé, vad vi ville åstadkomma, och det togs emot väldigt väl.

Vad ville ni åstadkomma? Vad sa ni till de andra?

En förändring. Vi ville förbättra Söder i Helsingborg genom att tillsammans gå ihop och agera, och genom kontakten med staden, kommunen och polisen tillsammans göra en förändring.

Och hur togs det emot?

Väldigt väl.

Men finns det också en vilja att sätta undan pengar till det här?

Vi är alla överens om att det kommer krävas insatser och resurser, så det är vi medvetna om.

Om man tittar bortom det första mötet, de första konkreta åtgärderna som ni vidtog för att faktiskt göra någon skillnad på marken i området, kan du beskriva några av dem?

Vi har ju precis gått igång med det här samarbetet. Det vi jobbar med och prioriterar just nu i den här gruppen är den kommersiella mixen av verksamheter. Att få en annan typ av mix på Söder i Helsingborg och dra till sig andra människor dit. Vi jobbar mycket med uthyrningen, just det här med olovlig andrahand som förekommer en hel del. Hur battlar vi det, hur får vi ordning på det?

Framför allt också skötseln. Hur sköts områdena och behövs det mer resurser där? Kan vi se till att göra det mer rent och snyggt? Vi vill ha det här perspektivet att om vi håller efter och håller det snyggt, då får vi hyresgästerna att bete sig annorlunda också.

Men finns det någon beprövad metod som ni kan låna in från andra städer, eller famlar ni helt i mörkret?

Nej, vi har varit på inspirationsresor och tittat på andra områden som haft liknande problem och tagit del utav det också.

Om man tittar på den första delen då som du nämner, att förändra mixen av verksamheter, hur gör man det i praktiken? För man kan ju höra från andra utsatta områden i Sverige att verksamheter snarare flyttar därifrån för att det stjäls mycket, man kanske utpressas som ägare eller får sina skyltfönster förstörda. Hur gör ni för att ändra mixen på Söder?

Det vi framför allt gör är att vi inte hyr ut till första bästa som söker sig till oss när vi får en vakant lokal, utan vi tänker till rejält. Vad passar in här? Vad kompletterar Söder på ett bra sätt? Ska vi låta den här lokalen stå ett tag i väntan på att få in rätt form av verksamhet? Så vi tittar mycket på det. Vi kanske inte kan begära den hyran som vi hade tänkt oss från början, men vi får in en bra verksamhet vilket gör att Söder blir bättre. Så vi prioriterar det.

Och vilken typ av verksamhet skulle kunna göra Söder bättre?

Det är alla typer av verksamheter som kanske inte finns där idag, som är nya. Det kan även vara etablerade verksamheter som drar till sig människor som inte vågar vistas där idag. Det kan egentligen vara vilken typ av verksamhet som helst. Om det är H&M eller om det är en mäklare eller advokatbyrå spelar ingen roll, utan det handlar om en annan typ av mix egentligen. Sen har Södergallerian gjort en stor satsning där och det har ju förbättrat.

Och vad får ni för gensvar från aktörer som normalt sett inte skulle vilja etablera sig i det här området när ni bjuder in eller uppvaktar dem?

Det är många som känner att det är otryggt. De är inte säkra på att de kan få omsättning i sin verksamhet just på Söder, eller att rätt personer kommer att komma dit och handla, vilket gör det lite tufft. Men samtidigt så är det ju en spännande öppning just i och med att vi har fått in Södergallerian nu. Vi börjar få in lite av en annan typ av människor, så det har varit lite olika typer av respons.

Sen beskriver du ett annat problem som handlar om olovlig andrahandsuthyrning. Hur stort är det problemet till att börja med?

Jag tycker nog det är relativt stort. Det förekommer mycket på Söder och det upplever jag har pågått under en period. Det handlar ju om att man hyr en lägenhet, inte i syfte att bo där själv egentligen, utan man hyr ut den till någon annan och tar en hel del betalt för detta. Då vet man ju inte vem det är som befinner sig i husen, de har ju egentligen inget kontrakt på lägenheten.

Och hur kan man hantera den situationen?

Man kan ta in hjälp för att hantera situationen, men framför allt handlar det om att hitta de här som hyr ut olovligt. Finna dem och försöka få de lägenheterna uppsagda och få in personer som faktiskt bor i lägenheterna.

Sen beskriver du en tredje åtgärd som handlar om skötseln på området. Hur ser ni att det ska göra skillnad?

Det är nog en stor del utav det. Området upplevs ju sämre när det är smutsigt och inte vårdat på ett bra sätt, så att hålla efter, ha rena och snygga soprum och se till att områdena är fräscha är en stor del för att ändra känslan på Söder. Att det ser bra ut helt enkelt, ger ett bättre första intryck, bra belysning och liknande saker.

Vi på Willhem har gjort ganska mycket insatser just för att förbättra tryggheten på Söder. Där har vi gått in och målat våra soprum och trapphus samt förbättrat belysningen. Redan där ser vi en stor förbättring, att hyresgästerna beter sig annorlunda när det blir snyggare och bättre. De känner sig sedda och hörda. Soprummen är snyggare, trapphusen vandaliseras inte lika mycket, och just belysningen gör att man känner sig tryggare och vågar gå till källaren eller tvätta sina kläder.

Men det här kostar ju pengar.

Absolut, det gör det. Men det gör vandalisering och skadegörelse också, så det måste man ha med sig. Även om det kostar pengar så handlar det om att prioritera rätt och lägga resurser på rätt ställen. Vi kanske inte ska lägga alla våra resurser på våra finare områden, utan Söder behöver mer omsorg. Det är så vi har tänkt på Willhem. Vi har lagt mycket av vår projektportfölj på våra fastigheter på Söder i Helsingborg.

Och det här gör ni utan några krav på motåtgärder från kommunen exempelvis?

Vi har gjort det själva utan några motkrav, absolut.

Sen finns det den problematik som du beskriver med känslan av otrygghet i området överlag, med kriminalitet exempelvis. Det känns lite som att det är den rättsvårdande myndighetens uppdrag att sköta den biten egentligen. Vad kan ni göra som fastighetsbolag?

I och med att vi fastighetsägare går ihop tillsammans så kan vi göra ganska mycket, för vi äger en hel del. Hur mycket kommunen än gör så blir problemen kvar om vi inte tar ett eget ansvar. Alla vill vi att våra fastigheter ska vara fina och att människor ska trivas och vilja bo där, och då följer det med ett ansvar självklart.

Så vad gör ni?

Vi gör väldigt mycket tycker jag. Vi försöker städa undan, ha rent och snyggt på områdena, ha snygga soprum, ha personal som förstår hur man hanterar den här typen av områden, rondera ofta, försöka fånga upp problematiken snabbt, ha en god relation med polisen och kommunen samt ha koll på beståndet.

Men när du säger rondera, vad menar du med det?

Då menar jag helt enkelt och att man går runt och tittar på fastigheten och gårdarna. Hur ser det ut? Hur är fastighetens skick? Hur ser det ut i trapphusen och soprummen? Man bildar sig en helhetsbild av fastigheten och hanterar den utefter det.

Har ni övervakningskameror?

Nej.

Är det någonting som skulle underlätta i ett sånt här område?

Det finns olika åsikter om det, men vi vill inte riktigt förbjuda så mycket. Tvärtom vill vi ha en annan typ av tonalitet, att vi på något sätt vill få hyresgästerna att vilja göra det bättre istället för att förbjuda.

Det här som ni gör innebär ju också att de kriminella verksamheter som finns på platsen får lite mothugg. Upplever ni att ni motarbetas i någon mån, eller är allt det här som ni gör någonting som mottas positivt från människor och verksamheter i området?

Jag tycker det har varit positivt. Vi gör våra NKI-undersökningar (nöjd kund-undersökningar) och vi pratar mycket med kommunen och Hyresgästföreningen. Vi är ense om att hyresgästerna tycker att vi gör bra kraftansträngningar och vill göra det bättre, så jag tycker det mottas väldigt väl. Framför allt när man gör åtgärderna så får man väldigt mycket god feedback från de som bor i områdena.

Nu är det här i ett väldigt tidigt skede så klart, men kan ni redan nu se någon förbättring på området?

På Willhems område kan vi absolut se en förbättring. Vi märker att i våra soprum som vi har renoverat ser det automatiskt finare ut, det blir bättre och hyresgästerna håller efter det. Det sker inte lika mycket skadegörelse i soprummen och framför allt trapphusen längre, och vi tycker även att våra gårdar har blivit bättre.

Om man skulle lyfta den här diskussionen då. Det finns ju många områden i Sverige som kanske upplever liknande problem. Tror du att det här engagemanget finns även på andra orter?

Inte på samma sätt, det tror jag inte. Men jag kan se att den här modellen som vi bygger upp nu – att fastighetsägare går ihop, ser problemet tillsammans och blir en röst utåt – är någonting man absolut skulle kunna använda på andra orter framöver.

Tror du att fastighetsmarknaden på svenskt manér är lite reaktiv, att man förväntar sig att det är myndigheterna som ska lösa de här problemen medan man kanske sitter på lösningen själv, bara man har viljan och engagemanget?

Ja men absolut, den reaktionen har jag ju fått ibland: "Ska ni på Willhem vara med och driva igång detta?". Och jag tror absolut att det är så också. Men om man ser till det stora hela så måste det finnas ett ansvar från alla delar av samhället – både kommunen, staden, men framför allt också vi fastighetsägare. Vi måste också göra vårt. Alla vill vi att våra hyresgäster ska ha det bra och att vi ska ha bra skick på våra fastigheter, och då gäller det faktiskt att kavla upp ärmarna och vara med och hjälpa till. Det tror jag är viktigt, och att se det på rätt sätt.

Sonja Ståhl fyllde tjugonio år i vintras. Hon har precis fått sitt andra barn, vilket ju kan påkalla frågan var hon hittar all sin energi. Sonja är inte bara engagerad i nätverket som ska lyfta stadsdelen Söder. När hon blev chef på Willhems Helsingborgskontor så fanns det inget kontor. Fastigheterna som bolaget ägde förvaltades av konsulter. Det var ett tomt blad. Sedan hon började 2017 har hon anställt över femton personer och på den vägen odlat sitt intresse för människor och utvecklingen av sina medarbetare.

Och hur tycker du att ditt ledarskap har utvecklats?

Det har utvecklats väldigt mycket. Det har varit en väldigt rolig resa på Willhem att anställa många personer på relativt kort tid, och att då anställa rätt personer med rätt kompetens och rätt inställning. Och sen ska ju dessutom gruppen tillsammans fungera också, så det har varit väldigt roligt.

Men var har du lärt dig det här? Du är så ung.

Det är ett intresse för människor. Jag har varit chef tidigare också och tycker att just det här med ledarskap är jätteroligt. Och människor framför allt – vad är de bra på, vad är de mindre bra på, hur kan man utnyttja deras styrkor, hur kan bolaget få ut så mycket som möjligt av deras prestation och hur hittar man bra synergieffekter medarbetare emellan?

Är du mer en piska-person eller en morot-person?

Jag är definitivt en morot-person.

På vilket sätt?

Jag tycker om av att motivera medarbetare. Jag ser vad man gör bra och vad man gör mindre bra, men framför allt så tror jag mycket på att trycka på det som är bra, för det får medarbetare att känna sig sedda och motiverade. Men samtidigt lyfter jag också vad man kan bli bättre på. Konstruktiv feedback är väldigt viktigt.

Hur gör man det?

Om man bygger upp en organisation där det är högt i tak, där man faktiskt kan prata om allting, där det är prestigelöst och man vågar prata öppet om sina egna brister och vad man själv inte är så bra på. Då skapas det automatiskt en väldigt öppen kultur där man vågar kritisera varandra på gott och ont.

Det är det jag tror att vi har byggt upp i Helsingborg – medarbetare som faktiskt vågar både titta på sig själva och vad de gör för fel och kunna prata om det högt, men även kunna säga till sin kollega: "Du, det där kunde du gjort på det här sättet istället". Och det tror jag är väldigt värdefullt, att ha en grupp som faktiskt klarar av att prata öppet om den typen av problem.

Men hur har ni fått till det? Jag menar, vi svenskar gillar inte sånt här.

Vi har nog fått till det genom rätt typ av ledarskap och genom att prata mycket, att våga sätta betyg på sig själva. Vad har jag gjort dåligt och bra den här veckan? G, VG eller MVG. Och just att faktiskt trycka på det som är bra, att man vet med sig att man är bra på vissa saker. Man kan inte vara bra på allting. Så okej, vad är min svaghet och hur kan jag bli bättre på detta? Så det handlar mycket om att faktiskt genuint vilja utveckla medarbetare.

Den här programmet är ett samarbete mellan Ekonomipodden Kapitalet och Tessin. Tessin är en crowdfundingplattform där du kan investerar i fastighetsprojekt tillsammans med andra och få en god avkastning på ditt kapital. Investeringarna utgörs av säkerställda lån till fastighetsbolag och möjliggör fastighetsprojekt som annars inte hade blivit av. Registrera dig på tessin.se så får du ta del av flera nya projekt varje vecka. Men kom ihåg att alla investeringar sker på egen risk.