Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Det här är Fastighetsprofilerna, ett program där vi träffar företagare, visionärer och investerare i den svenska fastighetsmarknaden. Podden är ett samarbete mellan ekonomipodden Kapitalet och Tessin, en plattform där du kan investera i fastighetsprojekt. Själva visionen är ju att man bygger byggnaderna på net zero så att alla är självförsörjande. Och det är möjligt? Ja.

I samband med att Tesla 2016 förvärvade solcellsföretaget Solar City avslöjade Elon Musk en storslagen vision: takpannor med integrerade solceller som inte bara var snygga, utan dessutom billiga att köpa och installera. Men medan Elon Musks takpannor var ett ofärdigt koncept, så fanns det ett företag i världen som redan satt på en färdig produkt. Bolaget heter Soltech Energy och personen bakom uppfinningen är Anna Svensson, en skåning som har varit teknikintresserad så länge hon kan minnas.

Och allting började i pappas verkstad. Men jag visste inte att jag var teknikintresserad. Vad då då? Nej, men jag tror aldrig man tänkte det som teknik utan alltid mer problemlösning. Och sen att man hittade verktyg, eller snarare att mina föräldrar såg att det här kanske hon behöver för att kunna göra diverse uppfinningar. Men jag såg det aldrig som teknik förrän senare. Och sen tycker jag ju matte är väldigt roligt, men det är också en form av problemlösning.

Men jag förstod från någon intervju med dig som jag läste att det liksom tog ganska praktiska uttryck. Det fanns en verkstad hemma och lite sånt eller?

Ja, jag är ju från Höör mitt i Skåne. Och vi hade ju som, ja pappa hade ju som en verkstad där det fanns en sån här byggarbetsbänk och bredvid den här arbetsbänken så fanns allting i miniatyr. Eller inte allting, inte alla sådana maskiner, men det fanns, ja men jag fick ju hålla på och greja där lite som jag ville. Så jag hängde ju rätt mycket där ute.

Som din pappa hade ställt dit så att han skulle kunna jobba i fred?

Antagligen. Nej men som stimulerade mitt intresse antar jag. Och inte bara pappa, mamma också givetvis.

Vad gjorde ni för grejer då?

Nej, alltså jag gjorde rätt mycket grejer själv. Det kunde ju vara allt möjligt. Skulle göra, ja alltså du får fråga dem. Jag hittade väl på allt möjligt.

Knasiga uppfinningar?

Ja, jag kommer inte på någon nu. Men jag tyckte aldrig att det var något konstigt utan det var ju som istället för att pyssla så blev det kanske lite mer teknik.

Och sen blev det KTH?

Ja, sen blev det KTH efter ett tag.

Och du läser någon sån där innovationsteknik eller vad hette det?

Ja, det är egentligen rakt på sak: produktframtagning.

Vad gör man då då?

Man gör, man leker uppfinnare. Det passar ju perfekt. Så man uppfinner från dag ett i princip, så hamnar man i olika grupper, lite större projekt. Så redan från dag ett får man då utveckla. Och på KTH så finns det också en fantastisk verkstad med 3D-skrivare och laserskärare och 3D-fräsar. Så man lär ju sig de olika verktyg som jag inte hade jobbat med innan. Så helt plötsligt kan du göra ännu häftigare grejer. Så det är egentligen, ja man lär sig metoderna och verktygen.

Men för jag vet att du var med och byggde en vätgasbil. Den kan vi prata om snart. Men vad gjorde ni för mer grejer?

Vi gjorde ju allt möjligt. Det är det som är så roligt. Och det är ju det, alla klasskompisar jobbar ju med allt möjligt. Vi gjorde ju allt från matlådor med ett kylfack i matlådan, trots att man satte in den i mikron. Jättekonstigt, men det var en...

Ett kylfack?

Ja, precis. Vi hade gjort en Faradays bur där inne, så att trots att man mikrar allting så var det fortfarande ett område i matlådan som är kallt. Så att man skulle kunna mikra allt, sallad, allt var liksom i en.

Funkar det?

Ja, vi fick det till att funka. Men det blev, sen så slutade det ju. Sen testade vi, men vi har inte tagit det vidare.

Men hur kom ni... Skyddade man det här lilla facket från mikrovågsugnens strålning då på något sätt?

Precis, ja det gjorde vi. Eller snarare såg vi till att vi fick dem till att gå någon annanstans hellre. Det var ju snarare en sådan typ av lösning. Sen gjorde vi, ja vi gjorde hjälmar till ytbärgare. Ytbärgare är de här hjältarna som man skickar ner från helikopter som räddar folk i nöd. Så behövde de en hjälm som vi kikade på.

Och vad ställer de för krav då?

Oj, ja det är ju väldigt att de ska kunna, ja men att kommunikationen verkligen ska funka, att kameran ska funka så de kan filma och se. För de får ju feedback från en station och att de ska kunna prata med varandra. Mindre viktigt kan vara att lyssna på musik. Men att det ska funka i extrema miljöer, det är ju några krav. Det här var ju rätt länge sedan nu.

Byggde ni en sådan hjälm eller?

Vi gjorde en prototyp, ja.

Kul.

Ja, det var jättekul. Sen gjorde vi urbana hydroponiska system. Alltså ett där man odlar örter och sen så är det då ett vätskeburet system med näringslösning som man inte har jord till till exempel.

Mhm, okej.

Det finns så mycket man kan göra.

Verkligen.

Ja.

Men sen kom ni in på den här vätgasbilen.

Ja, det var ett sidoprojekt. Det var bara en av professorerna på KTH som frågade om jag ville vara med. Och så drog jag med några andra kompisar och sen så, det här var ju verkligen the underdog. Så vi var några stycken som jobbade på den. Vi var då ansvariga för själva bodyn.

Men skulle ni bygga, alltså själva konstruktionen?

Ja, okej. För den.

Fanns det en motor redan, eller?

Nej, det var då ett annat team som sysslade med själva kemin då, som gjorde den här vätgaslösningen.

Och ni skulle bygga en hel bil, en komplett bil?

Just det här projektet är ju ett pågående som är varje år, och sen så ska man då optimera och förbättra det. Och sen åker man ner till Rotterdam och så tävlar man mot andra universitet.

Och bilen, det blev en bil som funkade så man kunde köra eller?

Ja, absolut. Det är en prototypbil så den är inte registrerad så man får köra med den till vardags, utan vi tävlar med den på den här tävlingen.

Nej, nej. Är det det här som väcker ditt intresse för förnyelsebar energi eller?

Ja, absolut, bland annat. Det var ju därför jag hoppade på det projektet. I och för sig hade jag ju redan ett sådant intresse såklart. Men det projektet var ju verkligen... Vad som var så häftigt var att under en natt kan en produkt verkligen slå igenom. Från att jobba med någonting som ingen känner till, så ligger det på New York Times eller Vita husets hemsida. Det var ju helt galet att få se sånt. Vi levde ju bara i en bubbla. Det var inte så många som kände till det här projektet och helt plötsligt känner alla till det. Alla vill jobba med det här, så man förstår vilken kraft det är. Att när det väl slår igenom, slår det igenom stort.

Vad gör du efter KTH då?

Efter KTH jobbar jag på IKEA som produktutvecklare. Tycker det är jättekul, det är ett fantastiskt företag. Jättestor frihet direkt när man kommer dit, det är verkligen "lös det här". Så man känner sig verkligen som en riktig uppfinnare och att de verkligen vill lita på det som du kommer att prestera. Så jättestor frihet, det var jätteroligt.

Men lös vad?

Ja men IKEA gör ju möbler. Så då kan det vara till exempel allt möjligt, att det är någonting som kanske inte funkar eller någonting som går sönder. Det är någonting som vi måste – vi säger jag fortfarande för man blev väldigt påverkad av dem på IKEA – att det är någonting i konstruktionen som ska förbättras och optimeras. Det kan vara en helt ny produkt med ny design som man ska göra till en verklig produkt och förbättra den i produktionen till exempel.

Men kunde det också handla om att ta fram produkter från scratch eller?

Ja, oftast så kom designen från – IKEA består av olika företag – så oftast kom ju designen från ett annat företag som hette IKEA of Sweden till då IKEA Components som jag jobbade på.

Ja, okej. Så ni skulle lösa de tekniska utmaningarna.

Man jobbar tillsammans, ja. Jo, sen så flyttade jag ju. Jag tyckte det var jätteroligt där, men sen så ringde det... Jag hade ju sambo i Stockholm och all produktutveckling på den tiden, och det är nog fortfarande, är i Älmhult. Så bodde jag där i några dagar i veckan. Sen jobbade jag hemifrån eller från Stockholm ett tag. Men så ringde det en professor från KTH och frågade om jag ville ta mig an ett projekt med KTH som kund. Så då sa jag absolut.

Men sen så fick KTH anställningsstopp. Då sa jag att det är inga problem, jag kan starta egen enskild firma. Det gör väl alla? Så jag gjorde det och sen så sa jag att då kan vi säga att det är som ett projekt. Så då blev jag ju anställd själv med min enskilda firma, och så blev det projektpengar istället. Så gjorde vi det. Och då är det något som heter Vetenskapsrådet, och de hade gjort om sitt finansieringssystem till olika labbverksamheter på KTH. Och då hade KTH inte riktigt kartlagt detta än. Så gjorde jag en kartläggning av det och sen så växte det här projektet lite, hur det här finansieringssystemet skulle bli då.

Det var konsult helt enkelt kan man också säga. Och sen tycker jag det är otroligt roligt, trots att jag är skåning, att åka skidor. Så jag ville ju flytta till Schweiz ett tag, gärna under våren. Så jag gjorde det. Då tog jag med mig det här lilla företaget som jag hade. Men precis innan jag skulle åka, tror det var två dagar innan, så ser jag på LinkedIn om Soltech, att de söker en utvecklare. Och så läste jag den här beskrivningen och bara: "Det där är ju jag!"

Så då ringde jag. Först skickade jag väl in ansökan strax innan lunch. Sen ringde jag väl precis efter lunch och bara: "Hej, har ni läst min ansökan?" De bara: "Nej, det har vi faktiskt inte gjort." Så jag bara: "Ja, men kan jag komma förbi?" De bara: "Nej, alltså det funkar inte riktigt så. Vi har ju tittat på flera ansökningar." Så jag bara: "Men imorgon blir det bra för att jag ska åka till Schweiz sen." Så till slut fick jag ju komma. Jag åkte dit då dagen efter och sen fick jag börja jobba där.

Många svenskar, och däribland undertecknad, var länge av uppfattningen att Sverige nog inte är en särskilt lämplig plats för just solceller. Sen dess har dock utvecklingen kommit ikapp det svenska klimatet, även om kanske okunskapen består. Solceller har idag blivit så billigt att vanligt folk kan montera dem på taket och få en kalkyl som går ihop. Förvisso givet att investeringen delvis subventioneras av staten.

Det här syns också i statistiken. Vid utgången av 2016 hade svenskarna installerat drygt tiotusen anläggningar. I slutet av 2018 var de över fyrtiotusen med en kapacitet på över fyrahundra megawatt. I det stora hela så är det fortfarande lite, kanske en halv kärnkraftsreaktor, men tillväxten går väldigt fort. Och utvecklingspotentialen, om man ska tro Anna Svensson, är dock fortfarande enorm.

Om det nu börjar bli på modet att ha solceller på villataket, så blir nästa steg att bygga villataket av solceller. Så kallade byggnadsintegrerade solceller, eller BIPV på branschspråk, innebär att solcellerna är en del av byggnadsmaterialet. Det var en tanke som tilltalade Anna Svensson som, så snart hon tjatat in sig på Soltech, fick i uppdrag att ta fram produkter som kunde möta en växande efterfrågan på solel.

Man kan konstruera grejer på olika sätt när man tänker. Antingen kan man göra någonting som när jag då började på Soltech, då fick jag direkt uppdraget att göra en solpanna. Uppdraget var att vi hade ett termiskt system som då genererar solvärme, och det ville vi ersätta i och med att marknaden har ändrat sig och då efterfrågade solel istället. Så hur gör vi detta? Det var ju riktigt, riktigt kul att bita tag i. Så då gjorde jag massa olika skisser på det, hur vi ändå skulle göra.

Men så hade vi ju en partner som vi jobbade med som gör själva solcellssubstratet. Antingen kan man ju välja att göra något helt nytt som är helt revolutionerande, eller så kan man göra någon produkt som folk faktiskt känner igen. Så då valde vi spåret med någonting som liknar en takpanna. För det känner folk sig trygga med, man känner igen det och man vet direkt hur man ska lägga det. Så vi satsar jättemycket på användarvänligheten, att den ska vara lätt att lägga.

Men då tänker vi, alltså en takpanna, då tänker folk en vanlig enkel- eller dubbelkupig liksom keramikpanna. Men då har ni tagit fram en takpanna som i själva verket är en...

En solpanna. Det är solceller i den. Så den ersätter ju en vanlig Benders Karisma, deras platta betongpanna. Då kan man byta ut fem stycken vanliga takpannor mot den här solpannan. Den motsvarar då fem stycken platta Karismapannor i rad.

And hur har ni byggt den? Kan du beskriva hur den funkar?

Den funkar som en vanlig solcell. Man lägger den precis mot bärläkten, precis som en vanlig takpanna. Och sen så har den en pluskabel och en minuskabel, och sen får man ett inkopplingsschema som man får följa. Så kopplar man ihop plus och minus och sen kopplar man det till ett slingskåp och sen till en växelriktare. För solcellerna genererar ju likström och sen så får man då växelström.

Och är det någon keramik i botten precis som en vanlig takpanna, eller är hela takpannan igenom en form av solcell då eller?

Precis, den är då laminerad mellan två glasskivor. Så själva solcellssubstratet i detta fall är en tunn film. Den är ju bara nanotjock och består av en massa olika lager. Men det är så litet och supertunt, så man kan nästan säga att det sputtras på, som heter tekniken. Det är som en färg som ligger.

Fascinerande. Och då kan man, om man tar bort sina vanliga takpannor, på den befintliga läkten lägga sådana här takpannor istället?

Precis.

Men du kopplar ihop alla med sladdar?

Inte alla, du måste ju följa ditt inkopplingsschema som anger hur många du får koppla ihop.

Ja, just det. Men det fixar elektrikern.

Det fixar elektrikern.

Och sen har du ett helt tak som är solceller, men som ser ut som ett vanligt fint tak?

Ja, som ett vanligt pannatak. Jajamän.

Hur länge har det funnits?

Vi lanserade den 2015 eller 2016 där någonstans. Det var precis en vecka innan Elon Musk kom med sin idé som de då lanserade. Och det var ju superhäftigt. Det är ju väldigt många som frågade: "Hur kändes det? Han kom ju med samma idé." Som att det skulle vara något negativt! Det är ju bara positivt, tänk att ha samma idé som Elon Musk.

Men samma vecka som han lanserade sin idé så hade ni en färdig produkt?

Ja, precis. Då installerade vi den i Linköping.

Och är det här väldigt dyrt eller?

Det beror ju på hur man ser på det. Man måste ju tänka på att det ersätter en takpanna. Så det är inget du lägger först och sen sätter solceller utanpå. Så det blir en bättre ekonomisk kalkyl om man gör det vid en nyrenovering eller om man vill byta ut sitt tak. För annars har man ju redan ett tak och lägger utanpåliggande, vilket oftast är billigare. Och sen beror det lite på vilket värde man tycker att det ger.

Men säljer ni då de här takpannorna, eller ska ni på något sätt äga taket och sälja strömmen och hålla på så?

Nej, man köper takpannorna och sen så kopplar man upp det mot sina elmätare. Vanligtvis så producerar ju de här bara mellan mars och oktober, då är de som bäst. Och sen under vinterhalvåret är det i princip så att antingen ligger det snö på taket eller så producerar de inte så mycket. Det är ingen idé riktigt att gå upp och skotta på dem direkt, utan då har man sin årsförbrukning under andra delar av året. Sen säljer man ju sin överskottsenergi och sen köper man elen. Då bidrar man ju till elnätet med grön energi och sen så köper man elen när man behöver den. Det går ju att koppla till ett batteri, men fortfarande är det väldigt dyrt. Så vi har ju ett otroligt bra elnät i Sverige man kan koppla upp sig på.

I kan tänka mig att det finns fortfarande en stor okunskap ute i samhället. Jag menar, jag visste inte att det här fanns som en färdig produkt i Sverige.

Nej, och så är det ju. Vi har ju satsat på produktutveckling och sen så har vi satsat på vår Kinaverksamhet väldigt mycket och mycket mindre på marknadsföring. Så nu har vi då fått in en kommunikationschef som verkligen tar tag i detta.

Okej, det är solpannor alltså. Takpannor som alltså är solenergi. På vilka andra sätt kan man då skapa byggmaterial som har de här egenskaperna?

Vad har vi mer för ytor? Fasad kanske? Så Sara på ett av våra dotterbolag, hon har ju utvecklat ett fasadsystem. Så man kan sätta solceller på fasaden, och det är också det att det ersätter traditionella fasadskivor. Och så sätter man solceller istället.

Plåtskivor då? Eller vad ersätter man för någonting?

Ja, det är olika typer av kompositskivor.

Ja, men det hade ju funkat. Men om man tittar på den här idén eller konceptet att man ska ha byggmaterial som också kan generera solel, och det behöver inte vara överdrivet dyrt, eller?

Nej, precis. Som fasadsystemet kostar det ungefär, beroende på vilket fasadsystem man har såklart, men ungefär som priserna för ett annat system.

Så då borde det ju vara förbjudet att inte sätta upp solceller kan man ju tycka.

Ja, man kan tänka sig att alla borde använda sådant material om det inte är överdrivet fult eller något.

Nej, det är supersnyggt.

Och varför tar det tid för det här att få fäste tror du?

För vår del kan jag bara säga att vi har inte satsat på marknadsföringen. Det är ju det. Vi får försöka informera folk och sprida de här typerna av produkter. Och jag sitter också med i ett internationellt råd, som heter just BIPV-gruppen, där syftet är just att sprida BIPV. Där sitter Rise till exempel med, som du kanske känner till. Vi har Bengt Stridh från Mälardalens högskola, White Arkitekter och då är det vi från Sverige. Och sen är det då från flera olika länder som träffas och sitter och pratar om hur vi ska göra detta. Det är vissa företag, men helt klart mest representerat från akademiska världen.

Sen sitter vi och diskuterar olika standarder, hur det blir i och med att det är ett byggnadsintegrerat material. Det är inte bara en solcell längre, så det är mycket mer man måste ta hänsyn till.

Just det. Och det var ju inte helt lätt när jag började 2015. För då fanns det inte många andra att titta på. Nu finns det ju flera olika byggnadsintegrerade solcellsprodukter. Men då kommer jag ihåg att jag ringde Rise, eller då hette de SP, och de hade aldrig gjort det innan. Så jag bara nähä, nä. Så googlade jag runt lite, hittade någon i Schweiz, något testinstitut där. Han visste precis vad jag pratade om. Så jag skickade: "Vad kan jag göra så här och så här? Är jag på rätt spår?" Jag hittade någon där, Francesco Frontini, så jag skrev fram och tillbaka med honom massa.

Och nu sitter han och jag i samma internationella råd. Han bara: "I remember your emails." Så det var jätteskönt att bara få lite feedback på att vi verkligen är på rätt spår så vi gör den rätta valideringen för CE-märkningen. Det är svårt när man inte har någon standard.

Jaha, för att det ska leva upp till krav på elsäkerhet och sånt där var det?

Ja precis, för vi måste göra det för att kunna få sälja produkten på marknaden.

Hur ser det ut i utlandet då? Är det här mer utbrett i något annat land?

Ja, Schweiz, Holland och Tyskland ligger stort i framkant, och sedan även våra partners som vi jobbar med. De blir bättre och bättre på byggnadsintegrerat, man ser det mer och mer.

But tror du att det här är en självklarhet på sikt? Att hus kommer byggas i större utsträckning av den här typen av material?

Ja, jag ser det som en självklarhet. För mig är visionen att få andra till att se. Hur kan du inte se den här visionen, att alla byggnadsmaterial i framtiden kommer att vara solceller? Så det säger jag. Och om det är så att vi har en elektrifierad bilpark, eller ett elektrifierat samhälle, då måste vi ju utnyttja alla områden. Inte bara solcellsparker som du nämnde initialt.

Vad säger arkitekterna då? De vill ju bara bygga i kvadratisk betong och glas.

Det beror på vilken arkitekt man träffar, absolut inte. Det kommer en ny generation. Och om du säger glas och betong: betong är en industri som inte är så miljövänlig, och de vill mer och mer bygga miljövänligt. Glas absolut, och som vi sa innan så består ju solcellen till väldigt stor procent av glas. Och sen så återvinner man ju de här solcellerna. Så där får vi ett ekodesignperspektiv.

Hela systemet är utvecklat från början med tanken att man ska utveckla från vagga till vagga. Att man hela tiden ser över allt från förpackningsmaterial till produktionssätt, ytbehandling, materialval och så vidare. Att det måste gå att återvinna är hela poängen. Och idag kan man återvinna solcellen till åttio procent. Men det måste man få med tidigt.

Man får ju som huvudvärk när man ser... Jag vet inte om du har plockat isär din fjärrkontroll någon gång när man har tråkigt och det inte går något bra på tv? "Hur är det här ihopsatt egentligen?" kan man fundera på. Då kan man ta sönder den, demontera den och titta lite. Och då blir man ju besviken och arg när det är någon som har limmat ihop alla komponenterna. Då är det ju jättesvårt av återvinna det, vilket man lätt hade kunnat lösa med olika snäppfästen om någon bara hade kunnat tänka till lite. Så blir man besviken, och sen ibland blir man jättestolt av andra produktutvecklare som har gjort det himla smart.

Och sitter du nu och jobbar på nästa stora uppfinning här?

Kanske.

Kanske?

Ja, men vi sysslar ju alltid med nya grejer. Sen är det inte alltid att allt når marknaden, men vi tittar ju hela tiden dels på vad vi kan göra, vad andra gör och om vi kan göra samarbeten med andra företag och så vidare. Så det är en pågående process hela tiden och vi är öppna för samarbeten.

Men finns det några områden du tror är outforskade, där det finns stor potential?

Jag tror ju jättemycket på den urbana miljön, men för mig är den i princip redan färdig i teorin. Nu måste vi implementera detta och försöka se till att det blir skillnad. Och då måste man se till att förenkla på alla plan. Samhället måste föregå med gott exempel och inte införa konstiga lagar och regler som gör det svårare att sätta upp solceller. Vi måste göra fler projekt för att se att det där inte är farligt. Vissa i fastighetsbranschen tar lite tid på sig innan de vågar sig på ett nytt material. Men vi har ju anläggningar som vi har haft uppe nu ett tag, och tittar vi på marknaden finns det ju många, men det är fortfarande nytt.

Men om dina visioner skulle realiseras, hur stor är potentialen? Hur stor del av samhällets elbehov kan täckas av fastigheter och urbana miljöer och den här typen av installationer?

Själva visionen är ju att man bygger byggnaderna på net zero så att alla är självförsörjande.

Och det är möjligt?

Och sen tycker jag inte bara man ska ha solceller, det ska kombineras med andra lösningar. Det är återigen att titta på fastigheten: går det att koppla in bergvärme? Jättebra lösning. Det finns ju många olika. Vad kan vi göra mer med material, hur ska vi designa husen? Ska arkitekter optimera det för energibehovet?

Använder du själv solenergi i ditt hem?

Jag bor i lägenhet. Jag har precis köpt en ny, men vi har inte solceller än på den här nya fastigheten. Vi får väl se nu när du kommer med det så, kanske. Det är svårt för styrelsen att säga nej. Kanske.

Tack så mycket för att du lyssnade på Fastighetsprofilerna. Ett program som alltså görs i samarbete mellan Ekonomipodden Kapitalet och Tessin. En plattform där du kan investera direkt i fastighetsprojekt. Investeringarna består av säkerställda lån, vilket innebär att dina pengar bidrar till att det byggs bostäder, industri- och samhällsfastigheter över hela Sverige och i Finland. Gå in på Tessin.se och registrera dig så får du ta del av nya investeringsmöjligheter varje vecka. Men kom ihåg att alla investeringar är förenade med risk.