Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Det här är Fastighetsprofilerna, ett program som görs i samarbete mellan ekonomipodden Kapitalet och Tessin. En plattform där du kan investera i fastigheter och bygga en egen fastighetsportfölj.

Som individ och så skönt att man har den empatiska sidan att kunna sitta i ena stunden och så ska man försöka förmå den här kunden att låna pengarna av mig. Nästa sekund ska jag åka ut och titta dem i ögonen och säga: "Ja, kära kund, nu kan du inte betala, så nu tar jag tillbaka din lastbil. Och det är dessutom så att du har gått i personlig borgen, så jag kommer att driva skulden mot dig personligen tills dess du har betalat av den." Det är hårt. Det är fruktansvärt hårt för det är en familj som finns där bakom. Det är liksom inte bara siffror. När du får kliva in och ha den dialogen vid köksbordet då förstår du att det berör verkligen människor.

Hemnet har ju blivit en mittpunkt på den svenska bostadsmarknaden och förmodligen en av landets mest välbesökta hemsidor. Under en tid var också bolaget en central schackpjäs i fastighetsmäklarbranschen som skulle ritas om i grunden i en uppmärksammad affär mellan Swedbank och norska DNB Nord. Konkurrensverket kopplades in och efter många och långa skriverier gick affären i stöpet.

En av dem som satt mitt i smeten och betraktade det här från sidan var Liza Nyberg, troligtvis en av de mer erfarna personerna vi har i den svenska bostads- och bostadsfinansieringsmarknaden. Hon inledde sin karriär på Swedbank, men har sedan millennieskiftet varit vd för bland andra, ska tilläggas, Bokredit, mjukvaruföretaget Emric och Skandiamäklarna. I dag är hon vd för Svensk Fastighetsförmedling som är landets näst största mäklarfirma.

I veckans avsnitt berättar hon om sina erfarenheter från finanskrisen på 90-talet, om mäklarbranschens förvandling och digitalisering och så klart hur bostadsmarknaden mår såhär i coronapandemins kölvatten.

Alltså jag började ju på Swedbank och det är lite roligt just när vi sitter här och pratar om fastighetsprofiler. För jag klev in på Swedbank första gången som sommarvikarie 1982 på det som då hette Spintab, som var dåvarande Sparbankernas banks bostadshypotek. Det är ju i dag bara en part av Swedbank och där var jag faktiskt till mina somrar. Och när jag var färdig civilekonom så fick jag en traineetjänst. Alltså där började jag och tänkte 1984 att det här blir ju liksom en kort sejour i bankvärlden och i Sparbankernas bank. Och jag hade sexton fantastiskt spännande år i en resa från -84 till 2000, när jag faktiskt lämnade nuvarande Swedbank då och klev in och fick mitt första vd-jobb. Så det var en spännande resa med liksom lite faktiskt lågkonjunktur och utmaningar i det och lite högkonjunktur. Sådair, ja.

Sparbankernas bank, det var ju sparbankernas gemensamma centralbank kan man nästan säga?

Ja, det kan man säga.

And Spintab, då lånade ni ut pengar till alla sparbankskunder då?

Ja, alltså det var ju egentligen det stora hypoteksbolaget som lånade ut pengar till bostäderna i Sverige och lånade upp pengarna också som liksom försåg Sveriges fastighetsägare med finansiering. Och där vi faktiskt också, jag tror det var min andra eller tredje sommar jag var där, så var det något som hette Spabo när vi började låna ut till bostadsrätter dessutom, som var precis i sin linda. Så det var nuvarande Swedbanks bolåneinstitut kan man säga.

Och istället för att varje enskild liten sparbank ute på orterna skulle ha en egen hypotekverksamhet, så hade man det centralt?

Så gjorde vi en stordrift av det för då kunde vi också jobba med en upplåning. För på den tiden så var ju pensionsmyndigheterna tvungna att köpa en viss mängd obligationer hos bostadsinstituten för att man skulle få liksom finansiera bostäderna runt om i Sverige. Så det var precis som du säger, en administration för att lösa det åt sparbankerna runt om i landet. Så skötte man det centralt för att få en effektivitet i det och för att få en god upplåning.

Mm. Och vilka olika roller hade du på Swedbank eller Sparbankens bank då?

Ja, jag började ju där som trainee och det är ju en fantastisk möjlighet att få kliva in och se en stor del under ett år i de olika enheterna och lära sig hur en verksamhet fungerar. Och när jag hade gjort det där året så fick jag kliva in och vara ansvarig för de kommersiella fastigheterna som direktfinansierades av Spintab. De stora kommersiella bostadsbolagen var jag key account manager för. Och jag gjorde det under några år innan jag tyckte att det vore kul att titta hur finansbolagsvärlden funkar. Och det var i slutet av åttiotalet, så var jag säljare på bankens finansbolag och jobbade med finansiering av leasing och avbetalning, factoring och liknande.

Som måste ha varit stekhett på den tiden?

Ja, verkligen. Det var verkligen stekhett. Det var i slutet på åttiotalet. Jag var tjugofem år gammal och fick möjligheten då. Jag hade ju mitt distrikt från Stockholm ner till Vimmerby eftersom jag är duktig på den dialekten och kan och förstår hur de pratar i Småland. Och hade ju en otroligt spännande resa under de åren när vi finansierade väldigt många skogsmaskiner och traktorer och lastbilar och verkstadsmaskiner.

Många fastighetsprofiler har ju berättat dramatiska minnen från det som hände sedan då.

Ja. Nej men alltså det och med lite respekt för den resan vi gjorde där när vi också tittade på väldigt mycket att finansiera åt små entreprenörer, vilket man kan i dag med kunskapen vi har i dag, tittar bakåt och tänker vi var ju helt crazy. Vi lånade ju alltså ut pengar med valutakorgar för det var ju ett otroligt billigt sätt. För vi hade ju relativt höga räntor i Sverige och gjorde det till entreprenörer som bara hade intäkt i svenska kronor. Och du kan ju tänka dig den valutarisk man fick.

Och när vi då 1992, när jag fortfarande var där men hade fått mitt första chefsjobb och var ansvarig för några av säljarna, landade i situationen när kronan flöt fri och vi liksom hade när räntan steg till femhundra procent den där nitton november nittiotvå. Och då var det ju så att då fick ju jag, istället för att jobba på säljsidan, så behövde man den kompetensen och förhandlingsvanan på den andra sidan när vi skulle ta hem många av objekten och åka ut och diskutera med våra kunder som faktiskt inte kunde betala. För de hade lånat i utländsk valuta men hade sina intäkter i svensk valuta.

Kronan flöt fri. Tappade sitt värde.

Tappade sitt värde. Ränteskillnaderna blev enorma.

Minns du någon som krötade eller? Det var ju inte bara naturligtvis så vi hade lånat ut pengar. Det var ju till de lite större till de lite större entreprenörerna och till de som hade lite större resultat och balansräkning. Men ja, jag minns... När jag då fick bli chef över det vi kallade kreditreserveringen, att jobba på kreditsidan, ja, men det var many tunga dialoger med entreprenörer som i de här situationerna när vi fick åka ut och hämta.

Men kommer du ihåg något specifikt?

Ja, jag kommer ihåg ett specifikt fall där vi hade en familj som jag satt och samtalade med vid köksbordet och vi skulle hämta hem deras lastbil i det här fallet. Och där det handlade om att de hade gått i personlig borgen. Och det var ju faktiskt som så att de fick ju lämna hus och hem. I det här fallet hade vi inte lånat ut pengarna i utländsk valuta, men det var ju en tuff situation ändå 1992. Så att det är ju ganska... Ja, men som individ och så skönt att man har den empatiska sidan att kunna sitta i ena stunden så ska man försöka förmå den här kunden att låna pengarna av mig. Nästa sekund ska jag åka ut och titta dem i ögonen och säga: "Ja, kära kund, nu kan du inte betala så nu tar jag tillbaks din lastbil. Och det är dessutom så att du har gått i personlig borgen så jag kommer att driva skulden mot dig personligen tills dess du har betalat av den."

Mm, det är hårt. Det är fruktansvärt hårt för det är en familj som finns där bakom. Det är liksom inte bara siffror. När du får kliva in och ha den dialogen vid köksbordet då förstår du att det berör verkligen människor.

Ganska tufft också att ha det samtalet när man är, jag menar, några år över tjugo?

Ja, det är tufft. Det är tufft att ha det samtalet när man är några år över tjugo för man har jag har inte lika mycket erfarenhet. Men jag skulle tycka att det var lika tufft i dag när det handlar om människor. Så är det ju. Det är familjer och människor och människors öden. Det är det, och jag är stolt över att jag fortfarande känner att det gör ont i hjärtat när jag behöver ha de samtalen.

Men också ganska lärorikt kan jag tänka mig?

Det är så klart jättelärorikt att ha varit med om en högkonjunktur. Precis som du säger, det var stekhett i slutet på åttiotalet, men också få möjligheten... Jag såg det inte då som en förmån, men i dag kanske jag gör det och får vara med i resan när vi faktiskt fick en tuff situation. Vi kan inte riktigt jämföra det med där vi är i dag med pandemin, men det var en tuff situation med en hög arbetslöshet. Vi hade höga räntor, man förändrade sättet att se på hur vi skulle låna ut pengar. Vi klev ju in i en helt ny situation. Och då skulle jag vilja säga det är väl den av alla de olika kriser som jag har varit med om sedan dess så är väl den som är den kanske tuffaste och den som påminner, som kommer närmst i påminnelser runt omkring det vi är just nu.

Mm. Men tycker du att vi har liksom alltför lättvindigt glömt bort nittiotalskrisen och vad det verkligen innebär när ekonomin står på huvudet sådair?

Nej, jag skulle inte vilja säga att vi har glömt bort. Jag tycker att vi lär oss saker i varje kris och kommer lite stärkta ur det. Och en av de sakerna som jag tycker vi tog en riktig lärdom runt omkring nittiotvå, som vi någonstans kan se de kommande kriserna, var en kunskap som vi har dragit nytta av. Det är ju faktiskt att vi... Innan nittiotvå så tittade vi mycket på vad är din pant värd när du lånade pengar. Du kom till oss och så sa du: "Nu vill jag låna på mitt hus eller jag vill låna på min lastbil" och så tittade vi på, ja, vad är det värt? Och sen tittade vi lite grann på om du inte hade några betalningsanmärkningar och hur din ekonomi ser ut.

Vad vi gjorde där, det var ju att vi vände på det. Först och främst efter nittiotvå så var det viktigaste att titta på, okej, vill du låna de här pengarna? Har du en förutsättning att betala tillbaka dem? Det är där vi börjar. Och sen tittar vi på om vi som bank har en säkerhet som kan täcka det du ska låna. Och det tror jag har varit en viktig del i de kriserna vi har gått igenom efter det. Att vi har börjat med att säkerställa både att det finns ett kassaflöde i företagen, men att också du som privatperson har ett kassaflöde och en inkomst som gör att du har möjlighet att betala tillbaka. Så jag tror att vi har lärdomar, även om vi under de här perioderna lite grann glömmer bort då.

Vi klev ju också in och hade ju klivit under den här perioden från att ha lämnat att vi haft amorteringar på bostäder och så vidare. Det har vi ju levt med under en lång period och nu har vi klivit tillbaka till att vi har satt kraven på amorteringen. Så det går väl lite i vågor. Men jag tycker att vi förhoppningsvis har tagit något med oss vid varje tillfälle.

Men tycker du att vi har en sundare kreditgivning i dag än vi hade under den tiden före krisen på 90-talet?

Ja, det tycker jag. Och det handlar ju mycket om kunskap. Och nu vet ju många som kanske har följt meg och hur jag har pratat runt omkring det senaste året runt kreditregelverken som vi har på bostadssidan, som jag ibland kan tycka är lite väl tuffa och binder in folk i ett boende när de kanske har behov av att göra en förändring och det också låser ute några att kliva in i bostadsmarknaden. Så kan vi trots allt säga nu när vi går in i den situation vi har att tack vare just nu att vi har satt ett amorteringskrav, så är det ju väldigt många människor som i dag kan gå till sin bank, och där jag tycker Finansinspektionen har varit snabba att reagera och säga att: "Nej men nu tar vi bort kravet på amortering. Vi ger anstånd på det under en period för att säkerställa att man har likviditet och klarar av att överleva och klarar av att bo kvar."

Och då tänker jag att, ja men det är ju ett regelkrav som har kommit som vi inte haft så länge, men som när vi sitter där vi är just nu, så han varit en sund kreditgivning. För det bidrar i dagsläget till att många människor sannolikt kommer att kunna bo kvar och inte behöver lämna sin bostad, utan att man kan tänka igenom situationen. Så att, ja, jag tycker att vi tar steg och även om vi då, när jag har varit i bankvärlden några gånger, har tyckt att vi haft en tsunami av nya regelverk, så finns det någonstans en sundhet i det. Och också skönt att vi under de här perioderna kan lite grann se på om ska vi lätta på någonting.

Mm. Efter Swedbank så hamnade du på Bokredit. På något sätt kan man tycka att du har gått i utkanten eller i fastighetsmarknaden under alla år?

Till och från. Till och från i alla fall.

Men det här var första sammankomsten med den världen?

Ja, det var mitt första vd-jobb och då lämnade jag Swedbank och klev in i det var ju Danske. Då när man hade alla sina sexton olika varumärken så hade man förvärvat Bokredit och det hade man gjort från Öhman och Emric. Det var ju Öhman och Emric som hade grundat det och drivit Bokredit tillsammans med, det kommer inte så många ihåg, Lita Bolån som man kunde få på posten en gång i tiden. Och så hade Danske haft ett samarbete med SBAB under många år och tyckte att nu börjar vi bli så stora i Sverige, så nu ska vi ha vårt eget bolåneinstitut. Hade förvärvat det och tittat på hur fungerar den här verksamheten och den hade man ägt under ett år när jag fick frågan.

Och det som var lite häftigt, det är faktiskt att det bolåneinstitutet jobbade med värdepapperisering. Lite av det vi ser i dag när man stoppar tillgångarna i ett speciellt bolag och säljer obligationerna till det. Så jag hade ju, då kunde man ju ha litet kapital och det var det vi hade. Vi hade ett väldigt litet kapital i bolaget och så jobbade jag upp en balansräkning med att lån ut pengar till svenska bostäder och sen sälja dem, faktiskt via London, till investerare på den europeiska marknaden som ville placera sina pengar i den svenska bolånemarknaden.

Det här var en tid då finansieringen av bostäder måste sett lite annorndunda ut då?

Den såg väldigt annorlunda ut. Det var ju naturligtvis, vi hade ju gått så vi hade rörlig. Vi hade ju lämnat bundna räntor, vi hade lämnat amorteringskraven. Men det var ju också en finansieringsform som krävde ganska mycket eget kapital. Vi hade inte klivit in i de prioriterade obligationerna ännu, där vi kunde med ett lågt eget kapital jobba med vår resultaträkning, vilket bidrob till att vi hade ju otroligt fin avkastning på det egna kapitalet under den resan. Och det gjorde vi under i princip fem år och byggde den där verksamheten och det var fantastiskt roligt.

Vi var verkligen en liten entreprenöriell verksamhet i stora Danske Bank som fick möjlighet att växa den här balansräkningen. Vi växte den. Vi var väl någonstans runt trettiofem miljarder från en miljard när jag hade klivit in där i den verksamheten. Då vi bestämde oss för att nu ska vi inte värdepapperisera den portföljen längre, utan det var då när Danske hade ett starkt varumärke och kunde göra en better upplåning själva. Så då stängde jag den verksamheten och lämnade över hela balansräkningen in i Danske Banks totala balansräkning. Och så klev man ut och började handla på obligations- och certmarknaden istället.

Men vilka är de största skillnaderna just i finansieringen av bostäder, om du jämför hur det ser ut i dag med den tiden då du verkade på Danske Bank?

Ja, om vi tittar tjugo år tillbaka så kunde du låna pengar fortfarande ganska billigt. Vi kunde faktiskt lån ut i princip hundra procent. Du behövde inte amortera. För oss var det ju lite speciellt för jag kunde bara låna ut pengarna till dig under två år, sen var jag tvungen att göra en ny kreditprövning beroende på hur jag lånade upp mina pengar. Men i övrigt i Sverige hade vi ju gått till att vi hade en upplåning som oftast var på fem år innan man satte om lånen. Rörliga räntor, ingen amortering, i princip hundra procent finansiering. Vi tittade på kalkylerna, vi räknade då med en kalkylränta jag tror att vi var upp mot nio procent för att man skulle klara av det, men vi behövde inte bry oss om någon amortering under den perioden.

Nio procent. Mm. Och det här är precis innan alltihop drar i gång väl?

Ja, det är det. Jag menar, det var ju fortfarande som så att det fanns en mängd bolåneinstitut och SBAB hade ju klivit in på marknaden och var en av aktörerna som gick ut och pressade räntorna. Var ju statens alternativ till att säkerställa att man skulle kunna få billiga bolån. Men det var ju innan vi hade fått en stor konkurrens på bolånesidan.

Vad gjorde du på Emric?

Ja, men då var det ju såhär att Emric då, när Danske köpte Bokredit av Öhman och Emric, så behöll man ju då det som var de finansiella systemen som blev Emric. Som är en rätt gullig historia, för Öhman är ju så att pappa hette Erik och mamma hette Emma och då döpte de sitt barn till Emrik. Och då tyckte liksom när man sålde Bokredit så vad gör vi? Vi skapar ett nytt bolag. Öhman får behålla Öhman, vi tar förnamnet Emrik. Och då hade jag varit kund till Emric under den här femårsperioden som jag hade varit vd för Bokredit.

Och då fick jag frågan från Fredrik Månsson, som var en av grundarna, om inte jag var intresserad av att kliva in på Emric för att dels bli vd där men också göra en ny affär där man såg att här finns en potential. Och det var lite spännande. Dels tyckte han att jag hade varit en besvärlig kund. Jag fattade vad kunderna ville ha. Jag kunde ju inte mjukvara, men jag förstod kunderna. Så då tyckte de att det där var nog en bra kompetens att plocka in i det här bolaget. Och då såg vi på Emric att det finns någonting vi kan göra här. Vi har ett system, då var det främst för bolån, men vi konstaterade att vi tror att konsumentkrediter kommer att bli någonting stort.

Den marknaden hade börjat lite grann och där vi konstaterade att vi har liksom systemen. Ska vi inte bygga processen också? Säkerställa att vi kan hjälpa de som startar ett konsumentkreditbolag att hantera hela processen. Så då kunde du, om du kom till mig, Jacob, och säger såhär: "Vet du, jag har pengar och jag har kunskap om kreditregelverken. Jag vill att du hjälper mig med hur processen ska se ut." Så då byggde vi en blankoprocess. Jag hade ett dotterbolag i Kalix med administratörer och kreditkompetens som hanterade allting. Du hade en vd, du hade pengarna, satte kreditreglerna, vi skötte allting däremellan. Och såg till att betala ut och såg till att förvalta hela den verksamheten.

Och då kunde vi, istället för att sälja konsulttimmar till våra kunder som köpte systemen av oss och så sålde vi konsulttimmar och licenser och lite såhär, så kunde vi istället sälja det som en service och ta betalt beroende på hur din balansräkning växer. Vilket är en rätt trevlig affärsmodell när man kommer från att ha sålt konsulttimmar och där man vet att kliver konsulten ut på fredag klockan tolv genom dörren, då har jag bara dragit ihop till kostnaden för den konsulten och marginalen går hem nu. Så kunde man täcka upp det med någonting annat. Och där började ju... Så vi var ju med och hjälpte Konsumentkredit att starta sin verksamhet och det var ju typ 2006 som i dag är en del som Nordnet köpte upp senare och driver som sin konsumentverksamhet.

Hade ni andra kunder också som byggde på era tjänster?

Ja, det hade vi. Sen byggde vi på det med flera kunder. Vi hade ju Kaupthing Finans och vi byggde på det med leasingkompetens och sådär. Så vi hade flera tjänster som köpte det. Så den verksamheten växte ganska stort uppe i Kalix. Jag hade väl från en början nio personer och innan jag lämnade bolaget fem år senare så hade vi sextio anställda uppe i Kalix. Vi var ju en stor arbetsgivare där uppe. Och det hade vuxit och blivit en stor del, det vi kallar då som dotterbolag till Emric Finance Process Outsourcing.

But i den här vevan som de här SMS-låneföretagen växer fram också?

Då började SMS-låneföretagen komma också. De hjälpte vi inte.

Varför då?

Nej, men det var en liten annan typ av kreditlösning som krävdes för det. Och det var också lite innan alla låneförmedlarna hade dykt upp. Och här hade vi byggt vår kompetens runt om det där vi behövde göra en mer noggrann analys av kunderna. För det var det som var vår business egentligen, att vi kunde kreditbedömning. SMS-lånen var ju i princip: skicka ditt telefonnummer och ditt personnummer så checkar vi att du inte har någon betalningsanmärkning. Och där behövdes inte riktigt vår kompetens, utan vi fortsatte att bygga där vi såg att vi kunde göra skillnad och det var liksom i den här kreditprocessen.

Mm, just det. Ja, men det är en värld som har förändrats väldigt, väldigt mycket.

Otroligt mycket. Verkligen där liksom från att Konsumentkredit som då grundades hade ju inga låneförmedlare. I dag så finns det nog inget privatlånealternativ eller konsumentkreditalternativ som kan tänka sig att vi ska bara låna ut utan låneförmedlare. För där har man ju verkligen kliver in och tagit en relation med kunderna.

Ett par år in på 2000-talet, berättar Liza Nyberg, så började den svenska fastighetsmäklarbranschen ändra skepnad eller i alla fall ägarbild. Det hade blivit på modet hos bankerna att äga ett fastighetsmäkleri och alla sprang plötsligt i samma riktning. För genom att mäkla fastigheter tyckte man att man också fick en tidig kontakt med folk som behövde låna pengar till sina bostäder, vilket ju ändå låter ganska logiskt när man tänker på det.

Swedbank hade Fastighetsbyrån, Danske Bank Skandiamäklarna. Den norska banken DNB Nord, de köpte Svensk Fastighetsförmedling. Alla hade dock inte tänkt på svårigheterna som det faktiskt innebär att viga två helt olika kulturer, där ena halvan är mäklare och andra halvan är kreditgivare och lånehandläggare. Just en sådan kulturkrock fick Liza Nyberg i knät när hon 2010 klev in på Danske Bank med uppdraget att reda ut vad banken skulle göra med sitt mäklarhus, Skandiamäklarna.

Hon kom ganska snart fram till att det bästa vore att sälja verksamheten, vilket blev hennes jobb de kommande åren. Men samtidigt så hamnar hon också på första parkett när marknadens spelregler ska skrivas om i grunden av ett bolag som alla svenskar i dag känner till som Hemnet.

Men hur såg kartan ut på den tiden bland de aktörer som fanns på den här fastighetsmäklarmarknaden?

Och då var det ju så att det var ju Svensk Fastighetsförmedling som var en av de stora drakarna som ledde det tillsammans med Fastighetsbyrån då.

Som var Swedbanks?

Som var Swedbanks. Du hade Mäklarhuset, låg väl lite före Skandiamäklarna som låg på fjärde plats någonstans. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling hade inte riktigt klivit in och tagit så mycket marknadsandelar då, men var på god väg. Det hade varit en blomstrande tid för mäklarvärlden. En period då priserna hade stigit ganska mycket, där det varit relativt enkelt att sälja bostäder. Till att vi i liksom 2008 får det ganska tufft och många som inte hade varit med i branschen var tvungna att lära sig hur det faktiskt är att mäkla bostäder.

Och jobba med att man kommer med en bostad som man har tänkt att sälja och där jag som mäklare verkligen får jobba för att hitta vilken kund skulle den här bostaden kunna vara anpassad för, för att hitta både någon som vill köpa den och sen också mäkla i där säljaren kanske fortfarande såg att man skulle få betydligt mycket mer för sin bostad än vad köparen hade tänkt sig, för man hade sett och läst rubrikerna på olika sätt. Och där man verkligen fick vara med och mäkla fram både till de som skulle vara intresserade av att köpa bostaden men också för att hitta priserna. Så en ganska tuff och utmanande resa med några stora aktörer, och där liksom fortsatt så hade ju där hade ju Swedbank gjort en börjat och gjort en hyfsad resa med Fastighetsbyrån där man har börjat inkorporera det rätt ordentligt i Swedbank.

Och samtidigt har det dykt upp någonting på internet som heter Hemnet?

Precis så.

Och vilken roll spelade Hemnet på den tiden?

Nej, men alltså Hemnet blev ju en stark och viktig spelare för oss. Och då var ju det ägt av Mäklarsamfundet och det var ju ägt av fastighetsbyråerna, det var ju ägt av Svensk Fastighetsförmedling. Om man förenklar det lite grann hur ägarbilden ser ut. Och grunden till att man startade var ju att man såg att nej men nu kommer vi att sälja våra bostäder och visa upp våra bostäder mer och mer på nätet. Och där Mäklarsamfundet tyckte att nu gör vi någonting där ingen annan ska tjäna pengar på våra bostäder, utan vi ska äga det här och se till att göra det på ett bra sätt och göra det tillgängligt. Oavsett vilken mäklarkedja så ska du kunna gå in och tala om att "jag vill ha en bostad, en tvåa i Vasastan". Och så kan du hitta alla som finns där. Och då är det alla vi som jobbar i mäklarbranschen som har möjlighet att visa våra bostäder där.

Och det skulle vara en icke vinstdrivande neutral spelplan för alla mäklare?

Precis så var det. Det skulle vara en neutral plats för alla mäklare. Mäklarna skulle inte betala för det och egentligen inte heller kunden, utan det skulle vara ett sätt att visa upp det och där vi ville hålla ute de aktörerna som började sticka upp lite grann med Blocket och Schibsted och lite sådair. Där vi kände att här finns det many aktörer som kommer att vilja tjäna pengar i den här branschen och där vi vill äga den.

Mm. Den här, jag menar Hemnets roll, Hemnets neutrala roll blev ju ganska snart ifrågasatt, eller hur?

Ja, den blev ju ifrågasatt och den blev lite ifrågasatt inifrån också. För att någonstans så är det ju... När det börjar dyka upp andra aktörer, jag menar bostäder är ju något som vi i Sverige är väldigt intresserade av. Och börjar man att se att här kommer det komma fler aktörer så är det ju, då räcker det inte att ha en sida som vi tycker att här finns alla bostäder, utan man måste också börja göra den lite, ja men lite härlig för kunden att kliva in i. Och det måste finnas, vi måste för då nu börjar ju internet bli liksom hett och vi börjar bli duktiga på det. Det måste vara en kundupplevelse. Och då är det svårt att fortsätta att driva och vara riktigt i framkant om man inte börjar titta på ja men vad är någonstans affärsdrivet i det här? Och vi behöver investera. Hur mycket pengar ska vi investera? För det här ska vara top of mind och inte bli utkonkurrerade. Lite sådana frågor började ju dyka upp.

Mm. Och i den här vevan så skriver man ju också ett nytt kapitel i Svensk Fastighetsförmedlings historia?

Ja, då hade ju Svensk Fastighetsförmedling... DNB, som då skulle etablera sig i Sverige, alltså den norska banken, hade ju sett att vad gör alla de svenska bankerna som finns här, inklusive då den danska som hade etablerat sig och man har förvärvat en fastighetsmäklare. Det är nog något vi ska göra och det gjorde man ju typ 2007. Det var ju kanske inte den mest perfekta tidpunkten att gå in och köpa en fastighetsmäklare. Och strax därefter så börjar man ju titta på att nej, vänta lite nu, vi ska inte växa på privatmarknaden när Lehman-kraschen kom, utan vi ska ta bort vår privatmarknad i Sverige och bara jobba mot corporate och hela den delen.

Så liksom Svensk Fastighetsförmedling var ju inte ett klockrent förvärv och det var ju samma sak där, precis som jag varit med om när jag var på Skandiamäklarna. Det blev ju lite samma sak. Det var ju liksom, ja, där ägdes Svensk Fastighetsförmedling av en bank som inte kunde förmedla bolån och ikke ville göra det. Men det kändes liksom, man ville inte heller, ska vi samarbeta med en annan bank när vi ägs? Ja, men det blev lite inte sådair jättebra.

Men alla skulle springa på samma boll?

Alla skulle ju springa på samma boll då under den tiden. Och då gjorde man det. Och samtidigt då så började man ju fundera på liksom hur skulle ägandet se ut? Och man hade ju, och man kan ju säga dat Svensk Fastighetsförmedling var ju till försäljning under en ganska lång period. Och till slut då så var det ju så dat då sa Swedbank dat det här är ju någonting för oss. Nu köper vi Svensk Fastighetsförmedling och sen blir vi liksom den största aktören i Sverige.

Ungefär som att den största aktören på marknaden köper den näst största?

Precis så. Och i det, just när vi var i den situationen, nu ska jag inte säga exakt, men då hade vi ju Svensk Fastighetsförmedling var ju den största aktören och där någonstans började det väl väga över till Fastighetsbyrån. Så det var ju de två stora aktörerna, och kliver du ut i landet så var vi ju liksom helt marknadsledande. Det kanske inte fanns någon annan aktör heller. Och där började ju den resan där liksom Swedbank och Fastighetsbyrån talar om att: "Nej men nu ska vi förvärva er. Vi har köpt det här och mer eller mindre, ni kommer ju inte finnas efter vi har förvärvat er, för nu blir det ju Fastighetsbyrån." Så tanken var ju inte i en förlängning riktigt att jobba med två varumärken. Det tänkte man väl kanske till en början, men inte i en förlängning.

Men för det som inte framkommer här, det är att Svensk Fastighetsförmedling består av franchisetagare ute i landet?

Ja, det började ju, om man tar historien, det startade ju för åttiotre år sedan av Erik H. Lundgren som i Linköping började sälja bostäder på det här sättet. Och sen växte det till att bli mer eller mindre en intresseorganisation kan man ju säga, där man såg att vissa saker kan vi driva gemensamt, till att bli en franchiseorganisation då, där vi klev in lite mer och körde våra egna, där vi hade en franchisegivare. Där vi faktiskt hade avgifter som gick till den här organisationen som förvärvades då av DNB och var fortsatt en franchiseorganisation, precis som franchisegivaren ägdes då av DNB. Till att, och precis på samma sätt som Fastighetsbyrån är en franchiseorganisation och där franchisegivaren ägs av Swedbank.

Så när Swedbank köper då franchisegivaren. Hur resonerar då franchisetagarna ute i landet?

Ja, det var säkert väldigt många olika varianter där ute, men många var ju bittra konkurrenter på de orterna de var. Och det var många av dem som kände att "jag tänker inte jobba ihop med min konkurrent". Och det är klart att det är tungt att konstatera att jag inte ska ha den skylten jag har på min dörr, men det är också ganska enkelt att klippa de banden och lämna den organisationen som jag tillhör och konstatera att då sätter jag upp min egen skylt med mitt egna namn, eftersom det är egentligen som en konsultverksamhet. Du kan ju kliva ut genom dörren och så finns det inte så mycket mer i det, för det...

Det är mäklarens telefonbox som...

Ja, men det är ju så.

...har stort värde?

Ja, så är det ju. Och det man har byggt upp. Så att både hos franchisetagarna men också hos oss på huvudkontoret, och som jobbade som franchisegivare, känner man ju såhär: "Ja, men vilka kompetenser kommer vi behöva lite mer av och vilka kompetenser kommer vi inte att behöva ha fler utan vi kan vara lika många som det har varit förut? Det betyder att en av oss ska gå." Så det är klart att det händer väldigt mycket i en sådan resa där man känner att "ja, men nu kanske det är så att mitt jobb kommer inte att finnas kvar" och liksom hur ska jag se framåt.

Så det här var en ganska smärtsam resa för Svensk Fastighetsförmedling och en väldigt uppmärksammad affär överlag i samhället?

Ja, det var det, som blev föremål för en utredning hos Konkurrensverket.

Ja, och som höll på ganska länge, det glömmer man. Det war nästan i ett och ett halvt år som den här resan pågick, och du kan ju tänka dig hur mycket som hinner hända i ett bolag när man inte riktigt vet hur kommer det här se ut framöver och kommer mitt jobb att vara kvar och vill jag jobba under ett annat varumärke eller ska jag ha den här skylten? Så det var ju en jätte, jättetuff resa för Svensk Fastighetsförmedling.

And samtidigt så uppstår ju då en fråga till och det är vad som kommer hända med Hemnet...

Ja.

...som plötsligt får ett ganska stort, ja, men som har blivit liksom mittpunkten i den svenska bostadsmarknaden. Och där då Swedbank fick ett mycket större inflytande än man hade tidigare?

Så är det. De fick ju ett gigantiskt inflytande. Och det var ju så att det var ju redan när jag var inne förra vändan i mäklarbranschen, och vi pratar då 2010 till 2012, så satt jag ju i styrelsen för Mäklarsamfundet och vi pratade på: "Ska vi fortsätta att äga Hemnet eller ska det vara en försäljning? Och hur ska ägarstrukturen se ut?" Och den dialogen hade ju fortsatt. Och där det fanns många intressenter som verkligen var intresserade av att förvärva Hemnet när man var under den här perioden där man såg att det här kommer att växa och bli något stort.

Och man hade redan då sett att det är många som Hemnet-knarkar. Och Swedbank hade fått en möjlighet att kliva in och blev ju i princip femtioprocentig ägare. De fick köpa Svensk Fastighetsförmedling. Och det blev lite diskussion om alltså mäklarna, de större lite mäklarkedjorna ute, ville man verkligen vara med i den här strukturen när Swedbank war den stora ägaren? Och sen så hade man ju diskussioner runt omkring hur ska ägarstrukturen se ut i det här. Så att det var ju en stor dialog runt det, tills man till slut då, utifrån Mäklarsamfundet och med Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling för några år sedan då bestämde sig för att vi ska faktiskt sälja den här verksamheten.

Som blev en, i dagsläget kan jag ju säga då som vd för Svensk Fastighetsförmedling, det är ju magiskt att vi fick vara med på den försäljningen. För det är klart att om man är, som jag är, en kedja som ägs av franchisetagarna, för det är ju de som faktiskt äger holdingbolaget som äger franchisegivaren. Inte en stor bank eller ett stort försäkringsbolag som kan stoppa in pengar när det behöver. Så det är klart, så är det fantastiskt att ha gjort den resan för jag har ju en stark kapitalbas och är ju oerhört likvid tack vare den försäljningen som vi har gjort. Vi är ju fortfarande en ägare av Hemnet och har ju behållit en del av ägandet i det.

Men det är väl så att det uppstår en budstrid mellan Schibsted och en till grupp?

Ja, det gör det.

I vet inte vad de kallas?

Nej, nu sätter du mig på pottkanten för det kommer inte jag heller ihåg.

Schibsted förlorar, men Hemnet säljs för miljarden och sånt där?

De säljs för stora pengar. Och som jag tror, om jag kliver bort ifrån den rollen jag har i dag och tänker ur ett kundperspektiv, så tror jag att det har varit en bra resa för Hemnet. Man har kunnat göra kundupplevelsen, man har kunnat utveckla och göra kundupplevelsen fantastiskt bra. Det hade inte gått att göra det i den ägarkretsen som vi hade förut. Nu är det vinstdrivande och där man verkligen ser att här ska vi göra en resa med Hemnet som ska bli något intressant. Och jag, eftersom vi fortfarande äger en del av det, tycker att Hemnet gör en bra resa. Sen har ju vi alltid våra utmaningar. Var går våra gränssnitt? Vad är Hemnets roll och vad är vår roll, som är spännande?

Men det som händer ju sen då, det är att Swedbank förekommer ju den här processen i Konkurrensverket om inte jag minns fel, och säljer Svensk Fastighetsförmedling tillbaka till franchisetagarna?

Ja, och det var en stolt grupp av franchisetagare som hade jobbat hårt. Det var även dåvarande, som har varit ordförande i Svensk Fastighetsförmedling under many år och är det fortfarande, Håkan Hellström. Inte han som sjunger, men ändå, som gjorde ett fantastiskt arbete med att jobba med att få en finansiering för att förmå franchisetagarna att kunna förvärva och köpa tillbaka Svensk Fastighetsförmedling. Det var stolta franchisetagare som gjorde det och började bygga den här verksamheten igen. Och vi hade i år den femte bolagsstämman efter att franchisetagarna hade klivit in och förvärvat det här igen.

Men det var också en ganska tilltufsad organisation och ett tilltufsat varumärke?

Ja, det var ett tilltufsat varumärke. Och när jag säger tilltufsat varumärke så kanske mer ur perspektivet "vad står vi för?". Fortfarande fruktansvärt välkänt. Spontankännedomen har ju varit väldigt hög under hela resan, där vi har kunnat lyckas hålla det på en nivå som har legat någonstans på fyrtiotre, fyrtiofyra procent i spontankännedom av vårt varumärke. Men det vi kunde erbjuda, och vad vi som huvudkontor och kedja kunde erbjuda nya franchisetagare, var ju lite tilltufsat. Med en del kompetenser på huvudkontoret som hade lämnat, som vi behövde rekrytera tillbaka. Vi behövde fortsätta bygga vårat affärssystem och se till att vi har en bra lösning för våra franchisetagare. Och vi hade tappat oerhört mycket marknadsandelar under den här perioden.

Så det har varit smärtsamt. Vi har tyvärr haft fortsatt en liten nedgång, inte i hela landet, utan det är främst i storstäderna där vi har tappat en del. Men tittar vi runt i landet så har vi lyckats att hålla oss ganska starka i residensstäderna, universitetsstäderna, där vi är etta eller tvåa och hållit det. Men det har varit en resa under de här fem åren att bygga upp vad står vi för, vad är vårt varumärke, kommunikation och bygga kompetenser som vi behöver ha hos oss som franchisegivare på huvudkontoret, och sen jobba med våra franchisetagare och mäklare och starka varumärken bland mäklarna.

Men om du jämför då den här marknaden när du började på Skandiamäklarna 2010 med i fjol då när du tillträdde som vd för Svensk Fastighetsförmedling. Hur har spelplanen förändrats? Vilka schackpjäser står på brädet i dag?

Ja, idag är det ju så att Fastighetsbyrån är ju nummer ett.

And hur stor marknadsandel har de?

Ja, då blir Johan Engström arg på mig om jag inte säger exakt korrekt, men jag skulle tro att han ligger i dag på nitton procent. Vi ligger strax under fjorton. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har varit jätteduktiga under den här perioden, plockat många marknadsandelar, nosar mig i hälarna för att vilja ta nummer två. De är fortfarande nummer tre. Som nummer fyra är det lite varierat, jag skulle vilja säga att det idag ligger nog Mäklarhuset där. Och sen har du Skandiamäklarna, HusmanHagberg och sådär. Så lite förändringar har det blivit i toppen av de stora kedjorna.

Samtidigt så ser vi att i storstäderna framför allt så har det ju vuxit många nischade aktörer som har blivit duktiga på ett område, en speciell nisch. De kanske är extra duktiga på någonting. Och det har ju också förändrats mycket under den här tiden sen jag var inne för tio år sedan. Och det är ju också något som vi ser som Svensk Fastighetsförmedling, i att det är svårt och vara nummer ett om man pratar om Stockholm eller om Göteborg. För där finns otroligt många små aktörer som i vissa områden är jättestarka. Så ska man titta på hur stor marknadsandel jag har och är jag nummer ett eller nummer två... Tittar du på Storstockholm? Ja, men då är vi nummer två igen, för då blir liksom marknaden lite större. Men kliver du in i vissa stadsdelar så finns det ju en mängd olika aktörer där jag kanske ramlar ner på liksom femte, sjätte plats. För det finns så många och det är ju någonting nytt som vi har sett. Jag tror att det här kommer att vara en spännande resa framöver. Vi har ju rätt mycket att lära. Vi pratade lite grann om Hemnet och resan där. Vi är fortfarande, trots Hemnet och trots den digitala världen vi har i dag, så är ju fastighetsmäklare fortfarande eine ganska analog bransch.

Mm. I skulle fråga det. Är det samma spelregler i dag som det alltid har varit? Att det är en mäklare med en stor telefonbok, är det det som är nyckeln eller?

Ja, förutom att vi har digitaliserat mäklarens telefonbok och har byggt CRM-system, och vi har byggt digitala leads och vi har byggt där vi försöker vara duktiga på att ge dig specifik information om just det som vi vet att du är intresserad av den bostaden. Så är fortfarande själva köp- och säljprocessen väldigt analog med oerhört mycket papper. Av olika anledningar är det mycket papper. En del är vår mäklarlagstiftning som kräver det. Sen har vi några aktörer som har klivit in och funnits ganska länge som är digitala. Hemverket är en av dem och vi ser att det dyker upp nya aktörer på den här marknaden där Schibsted har en med Habity och liknande. Men det är ingen som riktigt har tagit steget, och det tror jag att vi kommer att se. Det är ingen bransch som inte kommer att bli mer digitaliserad än vad den är i dag.

Om vi tänker då den erfarenheten vi har från när vi tittar på bank och finans. Så 1996, när vi kom med internetbanken så sa vi såhär: "Varsågod Jakob, här är internetbanken. Nu behöver inte du träffa oss mer för nu kan du göra allting själv. Hejdå." Så kommer inte den här världen att förändras tror inte jag, för jag tror det personliga kommer att vara viktigt för eine stor affär. Men det kommer att vara viktigt beroende på vem du är och vilken erfarenhet du har och hur ditt köp ser ut. Men jag tror att vi kommer att mötas mer och mer av den digitala världen. Och det är självklart dat jag funderar på jättemycket hur jag själv ska disrupta vår värld så att inte någon annan gör det, utan vi måste vara duktiga på att försöka ligga i framkant.

Hur kommer den här förändras? För den har inte förändrats speciellt mycket. Men hur, jag försöker förstå hur du ska liksom driva, hur ska du växa på eine sådan marknad? Är det genom att du ska förmå dina mäklare att sälja mer och bättre? Eller för det handlar ju om personrelationer mycket mellan mäklarna och deras kunder. Eller handlar det om att bygga kontakten mot säljarna på ett annat sätt?

Jag tror att det är inte eine lösning. Vi tittar ju jättemycket på hur vi kan bredda vår affär och skapa fler tillfällen när vi får kontakt med kunden och kanske tidigare. Och eine sådan del är ju det förvärvet jag gjorde i januari när jag köpte faktiskt en låneförmedlare som heter Direkto. Och anledningen till att jag gjorde det, dels är det ju att vi vill stärka och visa att vi är en oberoende aktör. Men det är också som så att när vi får kontakt med någon som vill ha ett konsumentlån, så är det många gånger till en renovering. Och är det till eine renovering så kan det också vara så att du vill måla på eller göra några snygga förändringar innan du ska sälja. Då får vi tidigt i deras säljfas eine relation med dem och kan föra över den till Svensk Fastighetsförmedling.

Det är ett sätt där vi ser att vi vill komma tidigare in i kundens tankar runt omkring eine försäljning och där vi tittar hela tiden på hur ska vi bredda både vår relation med kunden, men också hur kommer affären att vara? Kan vi tjäna pengar på fler delar kopplat till bostad imorgon än vad vi gör i dag? Och det är ju något som är mitt uppdrag för min styrelse, Liza. Svensk Fastighetsförmedling tror vi kommer att vara navet till den kedjan och det holdingbolaget vi har i dag, men vi tittar ju på att bredda affären. En del är att bredda det med en låneförmedlare. Vi har ju bara varit i Sverige. Kanske inte helt den optimala perioden, men vi bestämde ju i höstas att vi ska kliva ut i Spanien. Vilket vi gjorde, hade vår första franchise, två franchisetagare på plats där i januari och så kom Corona. Men vi är starka och känner oss glada med den etableringen.

Det är bra väder i alla fall.

Det är bra väder och nu börjar vi vara på gång igen. Så att, och det är ju någonting som jag tittar på. Så det är liksom flera delar i det, kombinerat med naturligtvis att bli duktigare på vad söker du på? Hur tittar du på vår webbsida? Jag måste vara mer relevant. Du blir bara irriterad om jag skickar något i ditt flöde som inte är relevant för dig. Och där jobbar vi kontinuerligt med att titta på all den data vi har om våra kunder, hur de söker för att öka relevansen och bli duktigare på att ha eine starkare digital relation med dig. Kopplat till att vi naturligtvis med den lokala, med våra mäklare där ute, bygger att vi kan och förstår din lokala marknad. Så det är many parametrar som kommer att förflytta det här.

Och jag tror ju att vår värld kommer så klart att bli mer digital. Jag tror att alla verksamheter kommer ju att gå mot mer och mer transparenta affärsmodeller, även våran. Och där kommer vi sannolikt att behöva jobba ännu mer i liksom kanske att du vill välja att plocka delar digitalt och köpa delar analogt beroende på vem du är och vad du har för kunskap. Jag kanske kan tänka mig att du får göra... som mäklare får du jättegärna göra min objektbeskrivning, jag är inget bra på det. Jättegärna fota och styla. Visa den? Ja, gärna. Men när det kommer till att skriva dokument, jag har en lång erfarenhet i bank. Det kanske om du ger mig dokumentpaketet kanske jag kan göra det själv. Och då kanske det är så när vi tittar framåt att man kan köpa delar av det här, och vissa delar vill jag ha den personliga relationen och andra delar sköter jag helt digitalt. Så jag tror att kombinationen av det här och lärdomen av att man inte ska slänga ut kunden och den personliga relationen, utan ta det digitala och möta det analoga någonstans, det tror jag kommer att vara det vi ser mer och mer. Den här, jag menar, det är ju eine stor affär. Jag har svårt att tro att under vissa perioder i ditt liv att du vill göra eine sådan här stor affär helt digital.

Men jag tänker på... Ja, om jag tänker på hur man ofta möter eine fastighetsmäklare så är det kanske ett brev i brevlådan. "Jag har precis sålt eine lägenhet i ditt kvarter och det blev ett jättebra pris. Om du vill sälja, kontakta mig." Det är någonstans, det är ju mäklaren, personen som försöker sälja då och få nya kunder. Det du beskriver med att ni köper eine låneförmedlare eller jobbar med CRM-system och leads och mer digitalt och datadrivet. Det utgår mer från er som företag, från staben i brist på ett annat uttryck. Men tänk att om ni bygger den affären, tänker ni att mäklarens roll kommer förändras på sikt? Idag så jobbar ju mäklarna på provision. Men går vi snarare i sådana fall mot eine utveckling, om man liksom extrapolerar den här digitaliseringen, där mäklarnas roll snarare blir att administrera pappersarbetet medans den själva försäljningen eller kontakten med kunden sker digitalt? Förstår du vad jag menar?

Ja, jag förstår hur du menar. Nej, som kedja och som ett starkt varumärke så är det ju jätteviktigt att ha med sig hur mycket jag bygger mitt varumärke och vårat varumärke. Samtidigt som att vi får inte glömma bort mäklaren, för det är personerna där ute och det är personen där ute som gör det goda arbetet. Och det är just mäklaren där ute som är den... är man eine riktigt duktig mäklare, och anledningen till att du tycker att det är eine duktig mäklare, det är om han lyckas eller hen lyckas att få ett riktigt bra pris för din bostad som du säljer. Och det är klart dat det är eine profession. Och för mig handlar det om att både få bygga det egot och den primadonnan, för det är viktigt att tala om dat här har vi duktiga mäklare. Vi är väldigt måna om det. Tala om dat vi har many av våra mäklare som har höga rekommendationer från sina kunder. Samtidigt som jag vill att Svensk Fastighetsförmedling ska överleva om du väljer att göra någonting annat.

Så det är ju hela tiden eine kombination och det tror jag det kommer att vara. Jag tror att vi har blivit duktigare på att personifiera det digitala och det tror jag att vi måste bli riktigt, riktigt duktiga på. Fortfarande är det ju så, vilket är konstigt 2020, med det här brevet vi skickar in och talar om dat vi sålde grannens lägenhet. Det får many nya affärer, så är det. Men jag tror att vi ska inte ta bort den delen för det är viktigt. Och jag tror absolut inte att vi ska ha människor till att göra det administrativa, utan jag tror att vi behöver människor till att hjälpa de som ska sälja och köpa. För many gånger är det ju så dat du ska sälja din bostad för du har fått... det har hänt något positivt i ditt liv eller det har hänt något negativt. Det är eine förändring i ditt liv. Barn, du ska separera, du ska flytta till större och så vidare. Och då tror jag vi behöver det personliga mötet för det är så mycket känslor kopplat till att sälja sin bostad och köpa eine bostad. Så jag tror att där kommer personen fortsätta att vara viktig.

Kanske mer viktig om du har eine stor förändring, kanske mindre viktig om man pratar med våra söner som liksom köper sin första bostad och det kanske inte är så vi liksom... det handlar mer om hur many kvadratmeter får jag för de där pengarna jag faktiskt har råd att betala i månaden. Och då kanske det kan vara mer digitalt. Så jag vill absolut inte plocka bort det personliga och se till att de blir administratörer, utan jag skulle snarare vilja säga tvärtom. Vi ska bli duktigare på att personifiera det digitala samtalet med våra kunder. Men när det verkligen behövs eine människa som sitter och pratar med köpare och säljare, ska vi ha eine människa.

För samtidigt kan vi se... jag menar, inte göra folk arga här, men alltså i andra såhär traditionella sälj-, liksom såhär väskdängaryrken som försäkringsförmedling eller fondförmedling, finansiella rådgivare. Där har ju mycket av det personliga kanske trappats tillbaka och till förmån just för att liksom transparenta digitala tjänster och förmedlingsavgifterna försvinner och det blir billigare och så vidare. Den utvecklingen har man inte sett riktigt i din bransch och jag tror att many kan nog tycka... jag menar jag har själv upplevt någon gång att tycka, ja men du var och liksom fotade min lägenhet i eine halvtimme och sen så kom det eine faktura på liksom tiotusentals kronor. Det är ganska stora ersättningar. Finns det liksom inte ett tryck också från konsumenterna som går lite emot det du beskriver?

Ja, först då vill jag kommentera, ja det är inte så stora ersättningar och ersättningarna blir ju... vi har få, de ökar ju inte utan snarare tvärtom. Men när det är lätt att sälja eine bostad kan man tycka och känna så. Men under den period vi har haft nu så är det ju faktiskt ganska tufft att sälja, hjälpa dig att sälja din bostad. Inte bara i det dat vi måste tala om för marknaden och då vi måste använda våra halv miljon kunder som vi har i vårt kundregister och säga, men nu kommer jag med min bostad och ska sälja den så går jag till eine mäklare och säger funderar på att sälja. Ja, men då det första du ska göra är ju att titta på dat såhär many köpare, potentiella köpare har jag redan i dag till den där bostaden, och börja att ringa de här redan innan man lägger ut den. Så det krävs ett hantverk i eine försäljning.

Det hantverket krävs ju mer eller mindre beroende på var vi är i för låg- eller högkonjunktur, hur lätt eller enkelt det är. Samtidigt som det vi har sett nu, när det kanske har tagit fyra timmar att visa eine bostad för att vi inte får ha så many i bostaden som förut. Så kan man säga såhär, ja, det gör det. Men jag tror att vi kan inte riktigt jämföra det med situationen av att köpa fonder. Även om jag tror att under perioder i livet så kan man vara beredd att göra det mer digitalt. Men det är trots allt eine stor affär och vi har ju... man kan tycka att, ja men vad är mäklarens roll? Vi har ju ett enormt stort ansvar. Det finns ju mäklarlagstiftning som talar om exakt vad vi får göra och hur vi ska bete oss. Så att vi måste ta... vi är ju säljaren som betalar vårat arvode och det är deras, även om vi ska inta eine objektiv roll så finns det eine mängd regelverk vi måste rätta oss efter. Så att jag tror ju att vi fortsatt kommer att behöva det.

Lite som vi ser om vi tittar tillbaka på, som jag sa, i bank- och finansvärlden. Jag tror och jag är övertygad om dat under perioder i mitt liv så vill jag prata med någon på banken även om jag tycker att det mesta kan jag göra själv. Men det finns situationer. Det finns situationer när du säljer din bostad eller köper eine bostad där du känner att här, nu skulle jag verkligen behöva ha någon att prata med för att förstå. Vad är det? Jag köper min första fastighet, vad ska jag tänka på? Hur är det med grunden? Vad är det? Hur ska jag besiktiga den? Vad är det jag behöver tänka på? Vad är det för kunskap jag behöver ha om pantbrev och säkerheter och liksom alltihop? Så jag tror att det finns perioder då vi kommer att behövas under... oavsett, alltså som personlighet. Men under vissa... jag kanske är eine digital person, men vissa av mina förvärv eller köp av bostäder i vissa situationer kommer jag vilja ha eine analog hjälp.

Om vi tittar på den andra sidan av affären då, de som köper bostäder. Är det Hemnet som är er viktigaste kanal i dag? Eller den typen av aggregatorer?

Ja, det är ju svårt att säga att inte Hemnet är eine jätteviktig kanal. Men det är klart dat vi blir ju duktigare och duktigare på att alla de kunderna vi träffar, att försöka ta in kunskap och information. För vi säger ju many gånger när någon kommer till oss, vi säger dels: ta kontakt med oss tidigt om du börjar fundera på att sälja. För om vi kan titta på din bostad tidigare, vara där och fota den och lägga upp den, fast vi inte lägger ut den, så kan ju vi ha den i vårt nätverk. Det är ju lite så om man ska vara krass. Och det är klart att din bostad är ju nästan mest värd innan vi lägger ut den på Hemnet. För när den ligger på Hemnet så sitter du och tickar på dagarna där, och varje dag som går så tänker jag, men det är nog inte så many som vill ha den här, kanske ska lägga ut.

Så ska vi göra ett riktigt bra jobb och där vi verkligen kommer till vår rätt, så handlar det om att vi tar in din bostad, gör den i ordning, fotar den och så tittar vi vad har vi för kunder som är intresserade. Så börjar vi det arbetet och tar dem på enskilda visningar och sådär. Så i dag är det faktiskt eine ganska stor del, och du vet, hos oss, och det vet jag att det är hos några av de andra stora aktörerna också, av bostäder som säljs utan att de överhuvudtaget kom ut på Hemnet. Men med det sagt, det är klart att Hemnet är eine stor kanal till när man ska hitta sin nästa bostad.

Betalar ni för webbtrafiken från Hemnet?

Nej, det gör vi inte.

Man betalar bara för själva annonsen eller?

Vi betalar ju lite grann beroende på om vi vill lägga så att den syns lite mer. Annars har vi ju bestämt oss för att det är kunden slutligen som betalar den fakturan till Hemnet och inte mäklarna som står för den.

Ja just det, så har det blivit ja.

Precis.

Men i eine ideal värld skulle du hellre se att ni hade... Jobbar ni mot att få eine större direktkontakt med era kunder och minska ert beroende av Hemnet? Eller köper ni att det är så världen ser ut i det digitala samhället? Att det finns aggregatorer som kommer bara skrapa upp allting som finns där ute och visar på ett ställe?

Nej, men alltså det är klart dat om du ställer frågan "hur skulle du vilja ha det Liza?", ja men klart, min drömvärld är att jag behöver inte ha någon aggregator där ute, utan att man kommer till Svensk Fastighetsförmedling. För då vet ju jag exakt vad det är du tittar på och då kan jag bli ännu duktigare på det. Men jag är också så... har varit med så pass länge så jag vet att är det någonting som är kundvänligt och bra för kunden, så är det här för att stanna. Precis som jag inte var jättetyckt att låneförmedlaren var min bästa vän när jag jobbade på bank och finans, så är det ju så att det är bra för kunden att gå in på ett ställe. Både ur ditt kreditperspektiv, för du behöver bara ta eine upplysning och det förstör inte din kreditscoring och du kan få eine mängd olika erbjudanden från ett knapptryck, så är det bra att gå via Hemnet. För det är klart att då ser du ju nästan alla bostäder, förutom de då som vi inte har lagt ut ännu, som är till salu. Och det är bra för kunden.

Sen har ju jag och Hemnet eine jättebra dialog där vi naturligtvis... de vill lära sig vad händer med kunden när de kliver till oss och jag vill lära mig vad händer med kunden när de kliver in till er. Så jag tror att liksom om jag sitter här och tänker att jag ska nog ha allt på... jag ska nog försöka och ta den resan, så tänker jag nog lite fel. Även om jag önskar att det kanske var så. Jag kanske vill göra mig mer och mer relevant för våra kunder under eine längre period, men då handlar det inte om att jag tänker göra det genom att konkurrera ut Hemnet. Det känns som att där är jag lite för sent på bollen.

But hur viktigt är Hemnet för kundernas köpbeslut? Men är det så att det till och med börjar på Hemnet, att det är inspirationen som får folk att flytta? Eller finns ett beslut att man ska flytta i grunden och sen går man till Hemnet och tittar?

Jag tror att den är väldigt olika. Idag, lite som jag sa tidigare, så är ju Sverige... vi älskar ju våra bostäder och vi tycker det är fantastiskt att titta på och få inspiration. Så jag hör ju many som precis har flyttat och köpt nytt, men de fortsätter att knacka Hemnet för att man tycker att det är så spännande att titta på bostäderna runt omkring. Ställer du frågan till mig så är det ju så att jag går in på Hemnet om vi känner såhär: "Nej, men nu är det nog läge när vi skulle sälja vår villa och flytta in till stan igen." Då går jag in på Hemnet och tittar vad är det som finns och hur ser det ut. Så jag tror att det handlar lite grann om olika människor, men jag tror att vi är väldigt many i Sverige som är inne på Hemnet bara för inspiration. Och det till slut kanske både naturligtvis bidrar till att jag kanske gör om där hemma och renoverar lite grann och får den inspirationen, men också eine inspiration och kanske konstaterar: "Oj, jag kan få den här bostaden för samma pengar som jag har min egen bostad i dag."

Det vore ju fel att inte prata om bostadsmarknaden och då tänker jag bostadspriser och så att säga hälsotillståndet där när du ändå sitter här i podden. Personer innan dig som har suttit här har ju vittnat om att det saktade ner eine del här under våren. Men hur ser det ut nu?

Nej, men tittar vi på bostadspriserna så har ju vi sett faktiskt att priserna har ju hållit sig uppe. Alltså de ligger i nivå med vad de gjorde innan vi klev in i pandemin. Det vi kan säga är att bostäder som har ett bra läge, bra, om man får säga, bra bostäder, om man förstår vad jag menar, de säljer och de har ett högt pris. De har nästan i samma nivå som det var 2017 när vi hade riktiga toppnoteringar. Bostäder som har lite mer utmanande läge och sådär får vi jobba lite mer på, men priserna har ju generellt inte gått ner.

Det är också som så, vilket jag tycker kanske mest förvånar, är att vi har ju sålt fler bostäder i år än vad vi gjorde förra året. Och det tänkte jag att det kanske vi inte får se. Men då är det ju så, vi har ju sett eine hel del injektioner i ekonomin. Jag pratar om eine med amorteringar, vi har sett det på many olika sätt i företagen för att inte få eine hög arbetslöshet, vilket jag tror har bidragit till att vi har råd att bo kvar i våra bostäder och vi har råd att göra förändringar för vi behöver göra det. Jag tror att de spontana, och inte bara tror, utan det ser vi... de som kommer på visningar i dag gör ju inte bara ett spontanbesök på eine visning, utan man är mer inställd på att man faktiskt har tänkt att köpa eine ny bostad. Vi kan ha färre på visning, men det är fler faktiska, relevanta spekulanter. Så de som bara spontanshoppar så, de ser vi färre av just nu. Men som sagt, vi har sett fler... det har varit fler bostadsaffärer och priserna har legat på eine stabil nivå.

Och då brukar jag få frågan, och det kanske vi ska ta såhär då eftersom det är bostadsmarknaden: Hur ser det ut i höst? Får vi eine... håller sig arbetslösheten någonstans runt tio procent plus minus, alltså någonting, det tror jag vi har räknat in lite grann och jag tror att vi klarar av det. Sticker den enormt över det, då tror jag att det kan få eine påverkan på bostadsmarknaden. Men det är ju oftast två kärl som väger lite grann när man tittar på det där. Det ena är arbetslösheten och det andra är räntorna. Nu så fick vi ju eine oförändrad räntenivå. Det är väl ingen som tror att man kommer att höja räntorna inom det närmsta. Amorteringsbefrielsen och sådär tror jag gör att vi kommer att kunna ha eine faktiskt rätt stabil prisnivå även under hösten. Och då är ju orosmomentet och utropstecknet, då är väl arbetslösheten.

Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna, ett program som görs av produktionsbolaget Monopol Media på uppdrag av Tessin. Tessin är eine plattform där du kan investera direkt i fastighetsprojekt och få eine god avkastning på ditt kapital. Investeringarna utgörs av säkerställda lån till fastighetsbolag och de möjliggör fastighetsprojekt som annars inte hade kunnat bli av. Registrera dig på tessin.se så får du ta del av nya projekt och investeringsmöjligheter varje vecka. Hejdå!