Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Du lyssnar på Fastighetsprofilerna. Ett program där vi träffar företagare, visionärer, investerare i och omkring den svenska fastighetsbranschen. Programmet är ett samarbete mellan podden Kapitalet och Tessin. Jag heter Åsa Secher.

Nej men det är en jätteviktig fråga. Det är ju viktigt för hela samhället och branschen i sig har ju en jättepotential att ta ett ansvar i den här frågan. För jag tycker man ska se det som en potential. Vi har ett stort avtryck i hela byggbranschen. Men vi kan också samtidigt påverka väldigt mycket. Vi kan göra skillnad igenom att ta steg för steg här.

Jörgen Andersson är byggnadsingenjören som strax efter millennieskiftet vandrade in i det västsvenska familjeföretaget Wästbygg och sen aldrig har gått därifrån. Bolaget grundades av två bröder i Boråstrakten för nästan fyrtio år sen och sedan dess har det brett ut sig över hela landet. Jörgen som alltså aldrig har lämnat det här bolaget har sjutton år senare istället tagit det till börsen med god hjälp av fastighetsmiljardären Rutger Arnhult. Jörgen har berättat sin historia för min kollega Jacob Bursell. Här är deras samtal.

Hur var det att komma till börsen då?

Nej men det tycker jag var en spännande resa dit. Vi har ju förberett oss i många år och det var en skön känsla när vi stod där och ringde i klockan så sett. Både för egen del men även för hela bolaget liksom. Det har ju varit ett steg i den resan vi vill göra med bolaget liksom. Så att det var en positiv känsla.

Och varför ville ni dit?

Ja, men det var ju ett sätt att också få ytterligare uppmärksamhet för bolaget. Sen hjälper det oss också i vår resa på att skapa den kvalitet på bolaget som vi har jobbat med att få. Och det blir också ett bevis på att vi har den kvaliteten som man kan förvänta sig av den typen av bolag vi är i den storleken vi är i dag. Sen var det också ett sätt att få in ytterligare kapital på den tillväxtresan vi håller på med till att stärka upp ytterligare i utvecklingsprojekt och även till viss del nu med fastighetsförvaltningen och lite annat helt enkelt.

När i tiden väcktes den här tanken på att ni ska börja jobba för en börsnotering?

Ja, det är nog fyra år sedan någonting. Vi definitivt börjat titta på att vi kommer strukturera och börja. Så många bitar har vi jobbat som ett noterat bolag. Vi ställde om till IFRS för fem år sedan nu och vi har lämnat kompletta årsredovisningar så som ett noterat bolag och månadsrapportering och kvartalsrapportering sedan en fyra år tillbaka. Så att de bitarna har vi haft på plats väldigt länge egentligen. Och även vad det gäller mycket policies och mycket andra såna här rutiner som krävs om du ska vara ett noterat bolag. Så där har inte behövt ställas om så mycket i vårt bolag.

Sen som alltid när man ska i samband med notering så klart det blir mycket arbete det sista för att komma dit ändå med granskning och allt material som ska fram och så. Men jag tycker vi var väldigt väl förberedda för att bli ett noterat bolag. Så att det har inte skett så stora förändringar i vår struktur och hur vi jobbar från innan till nu efteråt sen vi väl har blivit noterade.

Finns det någon skillnad som är värd att nämna? För att ge en bild av vad ett företag måste gå igenom för att hoppa över ribban.

Ja, men jag tror att du måste ha en viss mognad. Givetvis handlar det om vad det är för typ av bolag och vilken lista man vill vara på och sådana här saker och vad det drar med sig i uppmärksamhet och förväntningar på bolaget. Men jag tror att om man ska notera bolaget som ett entreprenadbolag som vårat eller den storleken så måste du ha en hel del funktioner på plats tror jag. Det är en förutsättning, liksom en väl fungerande ekonomiavdelning vad det gäller riskhantering och en hel del sådana här saker för att kunna styra bolaget är ju en väldigt bra grund för att resan fram till notering och även efteråt ska fungera och inte ta för mycket fokus från den vanliga verksamheten liksom i just det att vara noterad.

Så att jag tror det är en bra förutsättning att jobba med de här frågorna på ett strukturerat sätt ett tag innan man väl noterar bolaget. Sen så klart beror det ju på vilken bransch man är inom, vad syftet med noteringen är och en del andra saker. Men jag tror det finns mycket att vinna på att arbeta som ett noterat bolag och de förväntningar som finns därifrån under en längre tid innan man väl noterar bolaget.

Hur kändes det då personligen att ringa i klockan? Jag menar är det en egoboost?

Nej, jag vet inte om det är så mycket egoboost, men man sätter ju ett mål hela tiden vart man vill ta bolaget som sådant och även vad man själv sätter för mål i livet. Och det var en skön känsla för det var ju ett mål som både vi som bolag hade, men även personligen ett mål att ta Wästbyggruppen till börsen och de delmål vi har gjort på den vägen. Så att så klart att det var en definitivt positiv känsla att stå och ringa i klockan.

Jag läste att du har varit på Wästbygg i sjutton år.

Ja, det stämmer väldigt väl. Jag kom till Wästbyggruppen 2003. Och det var i samband med Wästbyggruppen är ju ett bolag som är fyrtio år gammalt nästa år. Så att det startades -81 och har varit ett familjebolag i many år och kommer ursprungligen från Borås då. Så jag kom dit i samband med att Wästbyggruppen skulle skapa en hemmamarknad till. För Wästbyggruppen har alltid varit ett bolag som har följt mycket kund och varit runt om i Sverige och byggt för olika kunder. Men vi skulle skapa en hemmamarknad till och då Borås ligger Göteborg väldigt nära. Och jag var då på NCC i Göteborg och fick möjligheten att vara med och starta upp verksamheten i Göteborg på den tiden.

Sen har jag varit inom Wästbyggruppen i olika funktioner och varit med och byggt det här bolaget och jobbat med many olika etableringar. Allt från etableringar i Stockholm till Malmö till utöka projektutveckling till många andra bitar. Så det har varit en jätterolig resa helt enkelt.

Vad har du för bakgrund själv då?

Bakgrunden är ju, jag är byggnadsingenjör i grunden. Sen har jag läst en del ekonomi utöver det. Började traditionellt som trainee på NCC efter studier och annat och var där ett antal år, jättefina år på NCC. Och sen så kom jag till Wästbyggruppen och varit med och utvecklat det bolaget. Så i grunden är jag byggnadsingenjör och kompletterat med en del ekonomiska studier helt enkelt.

Vad var det som en gång i tiden gjorde att du intresserade dig för bygg?

Nej men bygg har ju många komponenter som tilltalar mig egentligen. Jag sommarjobbade en del på, som traditionellt på byggbolag, snickare på somrarna när man pluggade. Och sen efter jag var klar med gymnasiet så var jag sugen på att ge mig i väg och hade släkting som bodde i USA. Så jag gav mig i väg till Boston och jobbade på ett arkitektkontor där. Och det inspirerade mig väldigt mycket att jobba med fastigheter och det här. Det gav nog en extra boost i att känna att det här är rätt väg att gå.

Och sen läste jag vidare på högskolan inom bygg och annat. Och så gjorde jag en liten resa till Tyskland, då 95-96, som var väldigt spännande. Det som hände runt i Berlin och på byggbranschen alla dem och fick ännu mer energi till att det här är rätt bransch. Och sen fick jag starta upp 97 efter studier och annat. Det var rätt så halvtuffa år faktiskt. 94 var ju fastighetskrasch och annat. Så att fick möjligheten att jobba, börja på NCC som trainee där. Och sen var jag utvecklingsingenjör, utvecklingsprogrammet på NCC. En fantastiskt fin skola att komma in i branschen. Och på den vägen har det varit.

Och jag har inte ångrat det en dag för just att du gör någonting konkret. Du jobbar oftast i team, du har tydliga mål och den här lagkänslan. Och alla kan identifiera sig oftast i byggbranschen. Både den fasen när du räknar på projekt, när du genomför dem och du äger fastigheter senare och annat. Så att det finns ju mycket saker och ting som jag tror är väldigt sunt ur det perspektivet. Att du går och tar på det du håller på med och kan identifiera dig med det. Så att för mig har det känts väldigt stimulerande hela vägen. Jag har haft väldigt many olika roller längs den här resan liksom.

Wästbygg har ju en lång historia som du nämnde. Vill du berätta lite om det här familjeföretaget, varifrån det kommer och vad rötterna finns?

Ja men som jag nämnde innan, rötterna kommer från Borås. Det startades av två herrar som var på ett annat bolag som ville göra någonting annat och starta ett eget bolag helt enkelt. Och så började man bygga och utveckla egna fastigheter på den lokala marknaden i Borås. Sen därifrån så kom man i kontakt med McDonald's som Wästbygg förknippades väldigt mycket med på 90-talet då, att man byggde väldigt mycket McDonald's-restauranger runtom i Sverige. Så det var en fas för bolaget. Då tog man sig lite grann utanför Borås och växte. Var väldigt dominant och stark i Borås-trakten, men även också ute i landet till viss del med de här handelsprojekten då.

Sen som sagt var i början på 2000-talet så ville man växa ytterligare. Då expanderade ju Wästbygg mot Göteborg och sen började vi bygga upp en verksamhet där. Och sen var det ju väldigt fina byggår där på 2000-talet i början så att vi byggde verksamheten rätt fort och så fusionerade vi ihop de här bolagen och vi ökade upp våran utvecklingssida inom Wästbygggruppen. Vi startade då även logistiksida, det som i dag kallas Logistic Contractor då. Så det här är ju en av Sveriges största logistikbyggare då, som är ett helägt dotterbolag till oss i dag och blev väldigt nischade på logistiksidan.

How var det att komma in och jobba då i det här bolaget ganska nära inbillar jag mig de här två grundarna?

Ja, när jag kom in i bolaget så var det en grundare kvar helt enkelt. Och så det var en familj som ägde bolaget då. Sen var det generationsskifte och sen jobbade jag väldigt nära Patrik Ivarsson då, som var nästa generation i detta. Och hade, det var väldigt spännande och bra år som vi hade tillsammans. Och sen valde familjen då eller Patrik att sälja bolaget, sin del av bolaget, något år efter jag blev delägare. Det var väl en del i det hela tillsammans med en annan kille som hette Ulf Kristoffersson som kom in i bolaget. Sålde han sin del till Rutger Arnhult som många känner till, som M2 då, som då även är ägare i många andra bolag. Så Rutger kom in 2017 i Wästbygggruppen som ägare.

Men långt innan dess så blev ju du då delägare i bolaget. Hur gick det till att du kunde komma in och faktiskt köpa in dig i bolaget?

Ja det var jag tillsammans med en kompanjon som drev mycket av entreprenadsidan då, Ulf Kristoffersson, som fick möjligheten att köpa in oss i bolaget. Det var ju ett sätt också att säkerställa verksamheten, för vi drev väldigt mycket av entreprenadsidan helt enkelt. Medan då Patrik drev fastighetssidan och utvecklingssidan.

Det vore intressant att höra hur du tänkte kring det här personligen. Var det någonting som saknades tidigare i ditt yrkesliv? Att också äga verksamheten som du jobbade med?

Jag var väldigt involverad i verksamheten. Man kände sig, både gavs möjligheten men också varit med och byggt väldigt mycket av Wästbygg sedan i början på 2000 och fram. Så för mig så kändes det, det var ju väldigt roligt att man fick möjligheten, absolut, men det kändes också väldigt stimulerande att få möjligheten att bli delägare i koncernen helt enkelt och sen vara med och utveckla det vidare helt enkelt. Så att det kändes väldigt spännande då.

Skulle vi kunna bena ut kortfattat hur de olika affärsområdena ser ut?

Ja, det är ju tre affärsområden och alla tre affärsområden är ju i dag lika mycket entreprenörer som utvecklare då inom de här områdena. Och vi är ju på logistik- och industrisidan där vi i dag har ungefär trettio procent av den totala svenska marknaden. Och vi har då, och det är med vårt dotterbolag Logistic Contractor då. Och vi är då även med det bolaget etablerade i Norge, Danmark och Finland, där vi håller på och bygger upp verksamhet primärt runt storstäderna, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.

Sen är vi ju med bostadsdelen etablerade i storstadsregionerna då i dag i Stockholm, Göteborg, Malmö med städernas närhet. Och sen har vi nog en historik från Borås, där vi då har en organisation sedan lång tid tillbaka med då även som har en koppling till Jönköping då. Så att vi är ju på de här marknaderna och växt de senaste åren väldigt tydligt nere i Skåne, bland annat där vi inte var alls för tio år sedan. Så att vi är ju i dag väl etablerade både i Malmö, Lund och Helsingborg nu. Så att vi bygger förhållandevis rätt mycket bostäder där nere.

Sen på den kommersiella sidan har vi ju tidigare varit väldigt rörliga i hela Sverige, men har kanske mer smalnat ner oss också till att vara mer tydliga på de här tillväxtmarknaderna där vi i dag har kontor då, Stockholm, Göteborg, Malmö.

Och sen startar ni nu också en förvaltningsverksamhet inom Samhällsfastigheter?

Ja, vi startade ju vårt Samhällsfastighetsbolag Inwita som det heter. Och det har ju primärt syftet av att trygga upp affären mot de privata aktörer till likaså kommuner på marknaden. Vi har ju länge, som du sa innan, vi har länge byggt skolor och förskolor och äldreboende. Men vi har ju fram tills nu då de projekten som vi själva utvecklat, sålt dem till andra långsiktiga ägare. Men vi bestämde oss för att vi vill äga alla de fastigheter vi själva utvecklar för att på så sätt skapa en trygghet och mångfald i kommunikationerna. Mot kommuner och privata aktörer att vi är inte bara en utvecklare och en entreprenör, utan vi är också den långsiktiga ägaren. Och det uppskattas väldigt positivt från marknaden så att säga.

Vad hade alternativet varit?

Ja, fram till bara ett halvår sedan har vi ju sålt de skolor och förskolor, äldreboende vi har utvecklat till andra långsiktiga ägare.

Vad är det som ligger bakom att det har blivit såhär? Att ni har breddat er så mycket snarare än att fokusera på ett fåtal områden?

Jag skulle egentligen vilja säga tvärtom. Vi upplever att vi är väldigt specialiserade och det är nog många som upplever så. Även för det, när man tittar på en ögonblicksbild så kan det låta som vi är väldigt breda. Men vi är ju väldigt fokuserade inom tre områden. Vi är ju inom bostäder, där vi i dag bygger lika mycket bostadsrätter som hyresrätter, producerar någon drygt tusen lägenheter per år. Och vi är på den kommersiella sidan med ett ben i ett affärsområde som är väldigt nischade i dag på samhällsfastigheter, men även bygger en del andra kommersiella fastigheter.

Och sen har vi då det tredje benet som drivs då som ett helägt dotterbolag, Logistic Contractor då, som enbart fokuserar på större industri- och logistikfastigheter. Så att vi är ju väldigt specialiserade inom tre olika områden då. Men så klart att det är tre områden som är rätt så skilda från varandra i sin produktgrupp eller sin produktform. Men vi tror väldigt mycket på att jobba specialiserat i de olika benen om man säger. Så att de som jobbar i dag med logistik- och industrifastigheter har ju ingenting att göra med vår bostadsproduktion eller kommersiella produktion överhuvudtaget. Utan det är ju en helt egen verksamhet som fokuserar på det.

Så att jag vill nog säga att vi tror väldigt mycket på specialiseringen och just att bli duktig inom de områdena på så sätt minska riskerna och skapa mer relevant kunskap runt de produkterna och förhoppningsvis skapa lite bättre lönsamhet.

Men man kan ju kolla på andra aktuella bolag, exempelvis K2, som bara vill bygga och förvalta billiga hyresrätter exempelvis. Otroligt specialiserat. Alltså finns det en poäng eller en fördel med att ni som grupp då är verksamma inom så många olika områden? Eller hade det varit fördelaktigt om ni satsade allt kapital på ett område?

Ja, men jag tror man får se det lite grann utifrån att vi kommer från ett bygg- och utvecklingsbolag som har smalnat, styrt upp verksamheten att bli mer och mer tydlig i de olika benen. Så det du nämnde, de har ju startat upp från att ha en affärsmodell. Vi var väldigt starka på den kommersiella sidan och därur kom vi i kontakt med aktörer på logistiksidan. Då startade vi helt enkelt ett spår till som var väldigt närbesläktat med den kommersiella sidan vi hade då. Och så hade vi nischning på det området också då om man säger.

Sen har vi byggt skolor, förskolor, äldreboende sedan väldigt många år tillbaka och sett vår kompetens inom det området. Och senare nu har vi också börjat utveckla den typen av produkter sedan ett antal år tillbaka och ser att vi är starka inom det området och då har vi låtit det få växa helt enkelt i den marknad vi är i dag. Så att man får se det lite grann utifrån att vårt bolag är fyrtio år gammalt. Så det är snarare så att vi har blivit mer och mer tydliga på de produkterna i dag, vilket vad vi ska vara och inte ska vara liksom. Så att man får lite se det utifrån det hållet i så fall.

Om man tittar på gruppnivå då. Vad finns det för frågor som ni driver särskilt hårt där? Jag vet att ni har en plan att bli fossilfria till 2030. Är det någonting som upptar mycket av er energi? Eller är det någonting som sker av bara farten?

Ja, men det sker ju bara farten gör det inte, utan man måste ju definitivt jobba strukturerat med detta. Vi gillar att jobba väldigt mycket praktiskt. Vi har ju det långsiktiga målet att bli fossilfria 2030, men det får man ju bena ner lite grann. Och vi jobbar ju mycket med vad kan vi i dag göra och förändra allt från vårt inköpsarbete till hur vi arbetar runt våra arbetsplatser, till hur vi kan påverka de fastigheterna som vi bygger. Och det finns ju väldigt många saker och just att försöka göra det så konkret som möjligt så är det mycket enklare att mäta det. Det är mycket enklare att kommunicera det. Det är mycket lättare att också få förståelse för det i den förändring som måste ske, både i branschen och även i oss som bolag.

Så att jag vill säga att det är ett arbete som måste hela tiden pågå. Men det känns som att vi har kommit så pass långt med bolaget. Vi som många andra bolag inom branschen har ju en resa framför oss. Men jag tycker där vi som Wästbygg Grupp i dag är, är att vi har förankrat frågan väldigt väl i hela organisationen, vilket gör att vi har lättare för att ta varje steg. För det är oftast inte så jättestora steg, utan det är bättre att ta många steg och så ta dem i den riktningen. Allt från att man bestämmer sig att nu ska vi klassa alla typer av samhällsfastigheter i en viss klassning. Vi ska göra vissa specifika steg.

I dag jobbar vi med någonting som heter klimatsmart arbetsplats, där vi klassar alla våra arbetsplatser utifrån hur långt vi vågar driva klimatfrågan på arbetsplats helt enkelt. Och när vi pratar klimatfråga pratar vi allt från energiförbrukning till transporter till många andra frågor. Så vi tror mycket på att vara så praktiska som möjligt i de här frågorna för att på så sätt förankra frågan tydligt och lättare få pusha oss i rätt riktning.

Men vad är motsatsen till att vara praktisk i den frågan?

Nej, men det finns ju många som pratar väldigt mycket, men det händer inte så mycket. Man pratar om vad man ska göra och det blir mycket visioner och det blir mycket så. Det är inte för att peka ut någon. Vi kan egentligen bara titta på oss själva. Vi märker att ju mer konkreta vi blir, ju lättare är det att driva projekt, driva den här frågan framåt.

Och varför gör ni det?

Nej, men det är en jätteviktig fråga. Det är ju viktigt för hela samhället och branschen i sig har ju en jättepotential att ta ett ansvar i den här frågan. För jag tycker man ska se det som en potential. Vi har ett stort avtryck i hela byggbranschen och vi kan också samtidigt påverka väldigt mycket. Vi kan göra skillnad genom att ta steg för steg här. Och sen så gör ju hela samhället steg. Så att om vi vågar ta våra steg så kommer vi få hjälp också. Man kan säga att vi har ju en stor utmaning på transportsidan, men transportsidan löses ju väldigt mycket från transportsidan själv, om vi bara ställer relevanta krav på vad vi förväntar oss helt enkelt. Så att jag tror att man ska se det som möjligheter snarare än problem, då tror jag vi kan förflytta oss successivt i rätt kryptning.

Har ni upptäckt några positiva bieffekter som du kanske inte hade väntat dig när ni började med de här frågorna?

Ja, absolut. I dag om du vill vara en modern arbetsgivare så tror jag det är viktigt att du jobbar med de här frågorna i din rekryteringskommunikation och de människorna du får till dig. Om du inte jobbar med de här frågorna så tror jag du får svårt att få till rätt typ av personer till ditt bolag. Yngre människor i dag, men även inte bara yngre utan överhuvudtaget.

Den andra effekten kan man säga att jag vill påstå att mycket av om man i framtiden ska kunna finansiera sina projekt och även kunna vinna markanvisningar och andra bitar, så är det en överlevnadsfråga att man har jobbat med de här frågorna på ett strukturerat sätt i hela bolaget.

Du har ju varit i bolaget, vad sa vi nu, sjutton år. Ändå ganska lång tid att vara på en arbetsplats. Varför tror du att det har blivit så många år inom Wästbygg?

Nej men det har ju varit en stimulerande resa på så sätt. För jag har ju varit i en utvecklingsfas. Vi har jobbat med many olika delar har jag personligen jobbat med och fått vara med och bygga organisation. Allt från att bygga enskilda bolag inom den här koncernen till att etablera sig på olika orter, till att strategiskt jobba med vart bolaget ska ta sig. Det har varit så många olika delar, vilket gör att det känns som att jag har aldrig upplevt som att det varit enformigt riktigt om man säger så.

Vad tänker du om dig som började som trainee på NCC och som byggare för så många år sen. Jag menar du har ju också, det har blivit en otroligt bra affär för dig också personligen den här resan. Är det någonting som förvånar dig eller att det blev såhär?

Nja, förvånar vet jag inte. Jag har nog inte tänkt så, men hela resan har ju varit, om man är intresserad av att utveckla, bygga bolag och allt från att lyckas i ett enskilt projekt till att lyckas med en etablering av en organisation i Stockholm och ta sig in på den marknaden och allting annat, så genererar ju det någon typ av värde. Sen fick jag möjligheten att bli delägare för snart tio år sedan då och fått vara med på den fortsatta utvecklingen där. Och så klart att det har ju, där vi står i dag, varit en bra resa för mig även personligen då. Men det har nog mer handlat om många andra saker längs hela resan egentligen.

Vad har du själv för mål nu då? Om ett var att ta Wästbygg till börsen och det är färdigt 2020. Vad blir nästa grej?

Vi har ju jättemycket spännande framför oss. Vi är i en jättefin fas. Vi har ju som sagt var kompletta organisationer i dag på Stockholmsmarknaden, både på utveckling och entreprenadsidan, även i Göteborg, i Malmöregionen då och de här bitarna. Och samtidigt då växer vi på den svenska marknaden ännu mer på industrisidan för logistiken då. Vi bygger bland annat nu upp i Skellefteå Northvolt och vi har en del andra spännande projekt. Och vi växer in i våra nordiska grannländer med logistik och annat.

Så att vi är ju på en jättespännande plattform och det känns jättestimulerande faktiskt där vi befinner oss i dag och den organisationen vi i dag har inom Wästbygggruppen. Det är ju liksom det som är hjärtat. Så att jag känner mig helt tillfredsställd, nyfiken än någonsin faktiskt på vad vi kan göra med det här bolaget just nu.

Du pratar väldigt mycket tycker jag som en entreprenör.

Jag vill nog anse att jag är entreprenör i allra högsta grad faktiskt. Jag menar fasen från att jag inte var ägare till att vara ägare, det var inte så att jag kände att det var någon förändring nästa måndag för att jag blev ägare. Jag har nog känt mig som en stor del av Wästbygggruppen under hela den resan sedan jag kom hit 2003 och varit med och byggt de olika delarna och etablerat oss. Så att det får man nog säga att jag har nog känt mig som en entreprenör varje dag inom Wästbygggruppen faktiskt.

Du har lyssnat på Jacob Bursells intervju med Jörgen Andersson, vd för Wästbygg. Fastighetsprofilerna är ett program som görs i samarbete mellan podden Kapitalet och Tessin, en plattform där du alltså kan investera direkt i fastighetsprojekt. Investeringarna består av säkerställda lån, vilket innebär att du samtidigt bidrar till att det byggs bostäder, industri och samhällsfastigheter över hela Sverige och i Finland. Gå in på Tessin.se, registrera dig så får du ta del av nya investeringsmöjligheter varje vecka. Tack för att du har lyssnat.