Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Du lyssnar på Fastighetsprofilerna, en podd där vi träffar investerare, entreprenörer och visionärer i den svenska fastighetsbranschen. Programmet ges ut av Tessin i samarbete med oss på Ekonomipodden Kapitalet och jag heter Erik Wahlin.

Karin Zakariasson är sedan 2010 chef för värdering på den globala fastighetskonsulten Savills i Stockholm. Karin har följt branschens upp- och nedgångar i trettio år och har arbetat med fastighetsförvaltning, fastighetsfinansiering och de senaste tjugo åren som konsult inom värdering, analys och strategisk rådgivning. Hon är ofta anlitad som föredragshållare och har hållit fastighetsvärderingskurser på KTH. Få i Sverige har alltså bättre koll på fastighetsvärdering än Karin.

Hon har jämtländska anor som sträcker sig tillbaka till 1300-talet. Karin växte upp i en villa utanför Östersund, där pappan var militär och mamman landskanslist. Hon ville läsa vidare efter gymnasiet och då blev det dags att lämna Jämtland. Det fanns ingen högskola på den tiden i Östersund och ingen högskola som jag var intresserad av. Så det var ju någon form av universitetshögskoleutbildning som jag siktade på ganska tidigt ändå. För jag kände att jag gillade, jag var duktig i plugget. Det intresserade mig mycket med matte, fysik, kemi men även samhällsvetenskap och de bitarna. Så jag gillade lite av varje. Så jag kände att ja men någonting ska jag plugga vidare och då var det bara att bege sig söderut.

Att du hamnade just på Tekniska högskolan i Stockholm. Vad berodde det på?

Det berodde på att jag letade efter en utbildning som var ganska bred. Eftersom jag gillade de flesta ämnena när jag gick i skolan så var det juridik och det var ekonomi och det var teknik. Och det tyckte jag, ja men det lået ju jättebra för jag hade ingen lust att läsa bara juridik eller så. Så att jag ville bli lite bredare och då hittade jag lantmäterilinjen som var på tekniskt. Numera heter det ju samhällsbyggnad, men då hette det lantmäterilinjen. Och den tyckte jag verkade vara jätteintressant. Och på den tiden så fanns det bara en lantmäteriutbildning i Sverige och det var på Kungliga tekniska högskolan.

På KTH. Stämmer bra. De tog väl in cirka sextio personer varje år. Och det som var lite unikt då, i min årskull, det var att vi var hälften tjejer och hälften killar. Så det var också väldigt roligt. Det blev jättebra gäng verkligen.

Redan på den tiden så var det ju svårt att hitta någonstans att bo. Hur löste du den saken?

Det var så att innan, mellan gymnasiet och studierna så var jag ett år i Paris och nätverkade med massor med folk som man träffade på där och träffade en tjejkompis som hade en lägenhet i Stockholm. Så att jag flyttade helt enkelt in hos henne. Och sen så delade vi lägenhet ett tag tills jag hittade någonting annat där. Så att det var helt perfekt.

Var bodde du någonstans då?

Jag bodde på Upplandsgatan i Vasastan. Så det är ett stenkast från skolan. Ja, precis. Så att det var väldigt bra. Men sen tror jag att jag flyttade typ sju gånger på de första fyra åren där. Så att man fick flytta runt ett bra tag.

När du läste till ingenjör på KTH, fick du ett intresse för fastighetsvärdering redan då? Eller har det kommit senare?

Nej, man läste cirka ett och ett halvt år, lite gemensamma kurser, alla som togs in där på lantmäterilinjen. Och efter det så skulle man inrikta sig för då hade vi ju läst alla baskurser i både ekonomi, juridik och teknik och en massa matte. Så då skulle man inrikta sig på någonting och då tyckte jag att fastighetsekonomi, för vi hade provat på fastighetsvärdering och lite olika andra bitar. Och då tyckte jag att det var ett spännande spår. Så därför, ja, jag tyckte att det var det mest kanske moderna på den tiden. För annars var det ju den traditionella lantmätaren och det tyckte man kändes lite sådär mossigt på den tiden. Men jag har ändrat uppfattning där också. Jag tycker det är ett väldigt spännande jobb det också.

Det här var ju mitten av 80-talet. Färgades du lite av tidsandan också då? Det var ju en fastighetsboom.

Ja, men absolut, det hände ju jättemycket hela tiden. Under den period när man pluggade så gick man ju samtidigt... Man var ute och praktiserade. Det kom in yrkesverksamma människor till skolan och höll föredrag. Så man blev ju hela tiden matad med vilka möjligheter det fanns. Och just då kändes det som att det finns alla möjligheter i världen. Det var en helt fantastisk känsla. Så det hade vi verkligen med oss när vi gick ut. Och det var ju också första jobben man sökte. Man kanske fick två eller tre jobb och det också kände man ju att: "Oh, jag behövs här ute." Så det var en fantastisk känsla.

Du hamnade på HSB. Vad berodde det på?

Nej men jag sökte några jobb och HSB tyckte jag var en spännande organisation då. Jag skulle jobba med fastighetsförvaltning och det tänkte jag att ja men det kan nog vara bra. Jag måste lära mig det här från grunden vad egentligen fastigheter är för någonting. Så att förvaltning, det satsar jag på här i början.

Var det een slump att det blev rörelsens, alltså den socialdemokratiska rörelsens bolag?

Det råkade bara bli så. Det var faktiskt inte någon större att jag hade sökt upp, utan det var en tjänst som var ledig och jag sökte och tyckte att det verkade ändå spännande. Så jag tänkte inte på att det var rörelsen, utan det var som vilket fastighetsförvaltande jobb som helst för mig.

Märktes det att det var rörelsen?

Ja, det gjorde det faktiskt. När jag väl kom in i det hela så märktes det att det var många som var knutna till det socialdemokratiska partiet. Och det fanns väl lite av den kulturen i det. Men samtidigt så var de ju, det var en brytningsperiod det här från den gamla förvaltningen och hur de här rörelsemänniskorna hade kanske agerat till det nya. Så att det kom ju in väldigt mycket nya influenser så att det var spännande på det sättet.

Men del av mitt jobb var ju faktiskt att ta hand om de här bostadsrättsföreningarna. Och där satt ju väldigt många som hade varit med länge och var verkligen rörelsemänniskor. Och jag tycker de hade ett fantastiskt engagemang, både i de boende men i sina, alltså i byggnaderna, att ta hand om dem på ett bra sätt. Så det var, jag tycker nu såhär i efterhand att det var en bra början att få lite insikt även i den delen.

Du bytte jobb -89 i grevens tid får man väl säga. Ja. Varför bytte du?

Ja men då kände jag nog att nej, det här med förvaltning kanske inte, och i alla fall inte den typ av förvaltning jag höll på med. Det kanske inte var det jag ville fortsätta med framöver, utan jag ville göra någonting annat. Och då dök det upp en tjänst på Stadshypotek, Stadshypotek Stockholm som var själva regionen då. Och där var det fastighetsvärdering inför kreditgivning. Och det tyckte jag verkar jättespännande. Så då hoppade jag på det.

Och då hade inte Handelsbanken hunnit köpa Stadshypotek ännu?

Nej, det köpet var ju inte förrän mitten på nittiotalet. Så att det här var ju -89 som jag, jag tror jag började -89 där i januari eller någonting. Så att då var det fortfarande själva Stadshypotekssfären som ägde Region Stockholm.

De som lyssnar på det här, då tror jag att de flesta förstod nog varför jag sa att det var i grevens tid. Men man kanske ska ändå säga varför jag säger det. Och det som jag tänkte att vi börjar ju närma oss den svenska bankkrisen som kommer bara, eller påbörjas väl där bara något år senare.

Ja, nej men så var det. När jag började så var det ju högtryck på lån för det var ju därför vi gjorde värderingar på Stadshypotek för att folk lånade pengar och vi skulle se till så att det fanns säkerhet. Och det var så mycket låneansökningar och vi jobbade hur mycket som helst för att se till att lånens kom ut då. Så att det var väldigt fascinerande.

Och det som var väldigt fascinerande och som jag också tyckte var lite konstigt ibland, det var att i början där så tog de ju ingen kreditupplysning på de som lånade. Utan det var ju bara: "Ja men det finns säkerhet. Ja men då kör vi." Och det här var ju lite läskigt, men det hade ju inte varit några kreditförluster överhuvudtaget. Så att ja, vi jobbade på där och värdena ökade och man lånade mer och mer.

Ond sen så kom ju den stora kraschen här nu i början på nittiotalet då, när det gick rakt ner i backen så att säga. Nittiotvå var det väl. Det var väl då räntorna var uppe i en femhundra procent. Då lånade vi inte ut några pengar på Stadshypotek, utan då gick vi faktiskt, vi var ute på gatan utanför och delade ut ansökningar för att söka obligation, köpa obligationer istället. För det var obligationsräntan någonstans runt en tjugo procent tillfälligt där.

Det måste ha varit otroligt lärorikt att ta de första stegen som fastighetsvärderare under den här perioden att vara med både i slutet på en hausse och sen se det krascha.

Ja, ja, det var otroligt. Och just då kunna bedöma de här delarna att hur ser det ut på några års sikt? Inte kanske bara just nu, nu, utan titta lite grann och även titta naturligtvis på den som tar lånet. Vad har de för möjlighet att betala tillbaks det här? Så efter den här, det var ju då det byggdes upp allting, hur man gör kreditbedömningar på ett noggrannare sätt och så vidare.

Och där kom ju även etiska regler för oss fastighetsvärderare som det jobbades ju fram och blev ett regelverk då. Det var ju då också jobbade man så småningom fram auktorisationen för fastighetsvärderare. Så ur den här krisen så kom det ju någonting väldigt, väldigt bra och det var ju just ordning och reda.

Hur jobbade du med fastighetsvärdering på den tiden?

Ja, det var faktiskt papper och penna. Det var någon slags stordatorversion man hade som var ganska fyrkantig, men där gick man in och gjorde en del beräkningar. Så att det var väl datormässigt väldigt, väldigt primitivt måste jag säga. Och en hel del använde man då räknemaskin på den där tiden.

Fastighetsvärdering, en stor komponent i det är ju makrobevakning, alltså konjunktur och styrräntor och marknadsräntor. Fanns det med som en komponent också för trettio år sedan?

Nej, det var ju, vi tittade på det som hade sålts helt enkelt. Och tittade inte så mycket på de här andra makrobitarna, utan det var nog ren bevakning i transaktionsdatabaser och så vidare. På den tiden, sen utvecklades ju det, men det var ju, alltså fastigheterna såldes ju med lagfart, många av dem. Det var ju inte igenom bolag, utan det var ju lagfarna köp. Så vi var ju väldigt stolta här i Sverige och pratade om att allting finns liksom ordning och reda och alla köp registreras och så vidare. Och sen så har det kommit ett steg längre och nu är det ju bolagsköp i princip alla köp som görs.

I mitten av nittiotalet börjar Karin Zakariasson jobba mindre med fastighetsvärdering och mer med kreditbevakning, där hon höll koll på bolagen som hade lån hos Stadshypotek. I början av 1997 köpte Handelsbanken Stadshypotek som då blev ett helägt dotterbolag till storbanken. Det förändrade Stadshypotek totalt.

Vi skulle ju in i en helt annan organisation, en helt annan kultur. Så att jag tror att det var väldigt stora möjligheter för många av dem som jobbade med ren lånebehandling så att säga. För där hade man ju hela Handelsbankens kontorsnät och så vidare att jobba med. För min del då som jobbade med kreditbevakning så hade jag också möjlighet att utveckla och jobba mot andra typer av företag än fastighetsbolag. But efter ett tag, när jag hade jobbat där på Handelsbanken också med kreditbevakning, så kände jag att nej, men jag vill tillbaks till fastighetssidan. Jag var inte så intresserad kanske av annan typ av bolag, utan jag kände att det var där jag hade mitt hjärta, på fastighetssidan.

Var det därför du bytte jobb då till Newsec?

Ja, absolut. Så var det. Jag ville in i konsultbranschen. Tyckte det verkade spännande.

Lite mer snabbrörligt?

Ja, inte så mycket kanske rutiner och strikta regler som det är inom stora banker. Jag menar, det behövs ju på den typen av bolag. Men i konsultbranschen är det betydligt mehr snabbfotat.

Där blev du kvar i ganska många år.

Mm, jag var tretton år på Newsec.

Och var chef för analys där?

Ja, i början jobbade jag som värderare och konsult och sen så efter ett antal år så blev jag chef för Stockholmsdelen på värdering där. Det var mycket spännande som hände under de här åren. Bland annat så var jag ju med när vi tog fram hela det som i dag är Datscha. Där var jag med och la upp riktlinjerna för hur det skulle fungera. Och det var ju någonting som var helt nytt i Sverige på den tiden. Så det var en mycket spännande resa.

Och därifrån till Savills, där du är i dag. Ja. Vad fick dig att ta det steget sen?

Det var nog det mer internationella som lockade mig. Att det var ett stort internationellt bolag och jag skulle få möjlighet att få lite mer internationella kontakter och se hur det fungerade. Det kom ju också en hel del jobb som kom via andra länder. Så det tyckte jag var en spännande del i det hela.

Och där är du ansvarig för värdering så att säga, head of valuation?

Just det. Och när vi började så var vi tre värderare tror jag och i dag är vi nitton, arton, nitton, någonstans där.

Det är ju också under hela den här perioden får vi säga, från det att du börjar jobba fram till i dag. Med små hack i kurvan så är det ju en kraftigt expanderande fastighetsbransch. Och för att inte tala om en kraftigt expanderad värdering av tillgångarna under den här perioden.

Ja men expanderande, det har ju varit hack i kurvan under den här perioden också. För jag började ju 2010 på Savills. Och det är klart att det har ju varit finanskris och så vidare. Så att det har ju definitivt varit hack i kurvan och speciellt för vissa lokalslag så att säga. Så att det är nog inte en lugn tillvaro på det sättet. Och sen har det varit hyrestillväxt och så, ja, det hände hela tiden mycket, men det är inte bara uppåt, utan det har ju även varit lite dalar.

I tänker den långsiktiga tendensen om man tittar på-

Ja den har varit uppåt, ja.

Vad beror det på?

Fastigheter har nog ansetts eller anses som ett ganska stabilt och begripligt investeringsobjekt. Jag menar, du har otrolig tillväxt på pengar inom pensionsbolag och så vidare. Det är inte bara de svenska, utan du har ju tyska, asiatiska, you name it. Så att det finns ju en stor del pengar som måste avsättas till någonting, måste investeras för att ge avkastning. Och man har ju ändå sett att fastigheter, de genererar de här bra avkastningarna. Så det är ju fler och fler som har efterfrågat det naturligtvis. Och ja, det är ju där vi står i dag också. Att vissa lokalslag är otroligt efterfrågade.

Och det kan man ju se att om man tittar då på de säkerheter, ska man säga säkra investeringar, men det finns väl aldrig någonting som är helt säkra investeringar. Men det är klart i Sverige, någonstans måste ju folk bo. Så det är klart att ja, bostäder är väldigt hett i dag att investera i.

Om man tittar verkligen på den här långa kurvan, hur mycket beror på en allmän efterfrågan på fastigheter och hur mycket beror på då makrofaktorer som egentligen inte har så mycket med fastighetsmarknaden att göra, direkt i alla fall, som ja tillgången på pengar, priset på pengar.

Ja men det är klart att ju mer internationella vi har blivit i Sverige också, ju fler internationella aktörer som har fått upp ögonen för Norden och Sverige, då kommer det ju in mer kapital och det expanderar på det sättet. Det är klart att för många år sen så var det ju mer en nationell marknad. Sen så kan vi säga att svenskarna var ju också ute och köpte fastigheter på 80-talet i andra länder, i Holland och lite överallt sådär. Men i Sverige så var det ju une mer nationell marknad och i och med att det har öppnat upp och det finns utländskt kapital så ökar marknaden.

Du som expert på att värdera fastigheter, hur mycket är det också en lokal kunskap? Skulle du kunna jobba i Tokyo eller New York eller i London och värdera en fastighet tror du?

Nej, jag skulle inte kunna bara flyga in och göra en värdering där. Då skulle jag nog få bo där. Men jag ser det som att fastighetsvärdering är både en lokal kunskap och en global kunskap. Du måste ändå ha koll på hyreslagstiftning, hur sådana saker fungerar, tomträttsavgälder. Allt sånt här måste du ha den lokala och nationella kännedomen om.

Sen så måste du veta var kommer pengarna från i dag? Hur många finns det där ute som är beredda att investera i olika typer av lokaler? Och det är väl det som är den internationella inputen. Så att idag så måste man ju ha både den lokala delen och den globala delen. Det måste smälta ihop i en enhet.

Hur gör du för att värdera en fastighet?

Ja, tar in alla hyreskontrakt som finns knutna till fastigheten, studerar dem, lägger in dem i kalkyler, tar reda på vad det är för kostnader som fastighetsägaren får stå för. Tar in det gärna flera år tillbaks i tiden så man kan se trender, hur har det här gått och så vidare. Titta på det.

Sen så är det ju dags att studerar vad är det för köp som har gjorts av liknande fastigheter och analysera dem. Vad blir det för direktavkastning som har sålts på de här olika? Och just de här bitarna då, vilka är det just nu som är intresserade av den här typen av fastigheter och den här typen av fastigheter? För då har du en liten, för mycket är att man tittar bakåt i spegeln, vad har det gjorts för köp? But sen måste man även göra en prognos framåt. Vad tror vi om kommande period? Kommer det att komma in fler så att avkastningskraven är på väg ner eller är det avsvalnande det här?

Så att det är både den här makroekonomiska biten och det är sånt som företaget sätter sig ner och gör en avstämning med jämna mellanrum. Att såhär tror vi om marknaden framöver. Det är inte någonting man gör kanske dag för dag. Medan de andra delarna tittar man ju på i nutid, de här hyreskontrakten och vad förhandlas de om till för hyror. Och nu är det mycket rabatter här, varför är det det och så vidare. Så att ja, det är många bitar som ska in i den här kalkylen.

Hur mycket är ditt Excel-ark eller vad du nu jobbar i för program? Och hur mycket är nån form av erfarenhet?

Grunden har man ju i de här siffrorna och Excel-arken och så vidare. Men sen så måste man också se om det är rimligt. Och den här rimligheten, det är väl kanske den man bygger upp med åren. Och sen så är det ju viktigt att man som värderare faktiskt träffar de här parterna som är ute på marknaden. Jag måste ju träffa fastighetsbolagen, de här som köper fastigheter. Jag måste prata med dem. Hur tänkte du där? Varför fortsatte du inte att gå vidare med den affären? Varför hoppar du av där? Och så vidare. Så det här är ett ständigt pågående samtal med olika parter på marknaden för att höra vad är det som hände nu där ute. Det är lite grann där den här fingertoppskänslan kommer in.

Är du alltid ute och tittar på själva fastigheten, alltså den fysiska fastigheten, innan du gör den slutgiltiga värderingen?

Ja, första gången vi gör en fastighet, då är vi alltid ute och tittar. Men sen så har vi uppdrag där vi kanske har treåriga uppdrag, där vi ska uppdatera värderingarna under den här treårsperioden. Och då tittar vi inte på dem igen. Vi kan inte åka ut och titta varje kvartal sådär. De står fortfarande kvar. Utan det är nog mer om de byggs om eller det händer nånting med fastigheten. Då måste vi titta på den igen. Men det har vuxit fram en praxis i Sverige att man tittar på dem vart tredje år.

Om du då är ute och tittar på en fastighet, du knatar runt utanpå och in. Vad tittar du efter?

Jag tittar efter att allmänna skicket ser bra ut. Jag tittar invändigt hur lokalerna ser ut. Ser det trevligt ut? Kan man tänka sig att få ut lite mer hyra här? Kan det vara så att den här lokalen är svåruthyrd, speciellt om det är vakanta lokaler. Det kanske är fel på ventilationen. Det kan vara någonting att de är mörka eller ligger en halvtrappa ner i källaren eller så. Och då får man ju en känsla för att det kanske inte är så många som efterfrågar den här och då blir inte hyran, hyresnivån så hög heller. Så det är mycket sånt, sådana bedömningar.

Vi gör ju inte de här allra tekniska undersökningarna, utan där måste vi ändå förlita oss på rapporter från tekniska konsulter som säger att den här är bra eller den här måste bytas inom fem år och så vidare för den bedömningen gör inte vi. Men vi vill gärna ha tekniska rapporter för att kunna göra en avstämning. För det är ändå en kommande investering.

Men sen när du går dit så är det att du på något sätt försöker sätta dig in i om du vore en kommande hyresgäst eller någon som ska förvärva den här fastigheten. Ja. Hur hade du då tänkt när du själv stod där?

Ja, precis. Det är den känslan man måste få upp. Och sen om man tittar på, nu kanske vi pratar om kontorsfastigheter och så vidare, men är du ute och tittar på en industrilokal eller lagerbyggnad eller så, så är det ju också lika viktigt att titta hur ser det ut i området runt omkring. Är det fullt med skyltar överallt att det är lediga lokaler? Ja, men då kan man förstå att då finns det lite konkurrens om att hyra ut de här eventuellt vakanta lokalerna. Medan är det ett område som är på gång, ja, men då är det nog många som vill dit och många som vill hyra. Så att det är både den själva fysiska byggnaden man tittar på, men även omgivningarna hur det ser ut.

Hur stor betydelse har infrastrukturella förändringar för värderingen? Om vi till exempel tar ett konkret exempel, så i Stockholm så byggs en motorväg på tre mil som går i en tunnel under stan. Då plötsligt så kommer några av Mälaröarna att gå från att ligga ganska långt bort från alltihop till att ha extremt bra kommunikationer.

Nej men det har väldigt stor betydelse för det skapas ju nya lägen, nya hubbar. Och det här måste man ju vara uppmärksam på var de här nya hubbarna kommer. Och det gäller ju även både kanske för lager och industri, men det gäller även för nya handelslägen och så vidare. Så att det måste man ha koll på definitivt.

Vi pratade om att det har varit hack i kurvan under de här trettio åren. Och det har det onekligen varit. Den senaste är ju pandemin. Var det ett hack i kurvan?

Inte för alla. För bostäder så har det ju inte varit något hack i kurvan. Tittar vi på lager och logistik har det ju inte heller varit ett hack i kurvan. Där var det ju till och med tvärtom att i och med den här pandemin drev på e-handeln så är det ju det som har varit efterfrågat och har utvecklats enormt under den här tiden. Så att det var inte alla delar. Sen är det klart att restauranger och butiker har haft det jättejobbigt under den här perioden. Så att där får vi ju se hur snabbt man kan återhämta sig.

Hur ser du på diskussionen att pandemin permanent förändrar hur vi jobbar på kontor?

Det där tycker jag nog att man ska vara lite försiktig med att uttala sig redan nu. När vi var mitt i pandemin så var alla väldigt klara över att såhär kommer jag att vilja jobba länge och resten av mitt arbetsliv. Och sen så börjar man längta tillbaks lite grann till kontoret och tänker man: "Ja, jag ska nog vara där några dagar i veckan i alla fall." Och så kommer man tillbaks.

Så jag tror että det kommer att bli kanske lite mer flexibelt, men vi får nog avvakta några år innan vi ser hur den sätter sig, det här nya arbetssättet, om det blir ett nytt arbetssätt. Men det är klart att det är mer accepterat nu att man faktiskt jobbar från någon annan plats än kontoret. För alla har sett att det funkar. Det är teamsmöten och det går lika bra att ha det som att resa kanske onödigt mycket. Så jag tror definitivt att man kommer att ha den typen av möten och då kanske man också jobbar hemifrån eller från någon liten lugnare plats när man har det. Men som sagt, jag är nog försiktig med att uttala mig om det blir ett helt förändrat arbetssätt. Det tror jag vi får avvakta med att se.

Tar du in den typen av ganska svåra resonemang i när du värderar en fastighet?

Det man ser eller vi har sett i dag, det är väl att de företag som skulle ha förlängt sina hyreskontrakt på kontor, de har kanske bara förlängt dem ett år framåt i tiden istället för den vanliga treårsperioden som man kanske skulle ha förlängt. Att man har varit lite försiktigare för man har kanske inte vetat riktigt. Och det här är kanske någonting som kommer att hänga i ett tag. Utan innan man vet riktigt så ser man en liten tvekan där. Och det måste vi naturligtvis ta in i våra kalkyler att det bara är förlängt nu ett år och så vidare. Men alltså på längre sikt, det är inte så att vi går ner och går in och sänker hyror. Vi har liksom inte sett det riktigt. Så att vår kunskap som vi har i dag motiverar inte det.

Kan förändringen i köpbeteende och att vissa butikslägen inte är lika attraktiva längre, är den mer permanent tror du?

Det är en jättesvår fråga. Det är klart att viss del i och med att e-handeln utvecklas. Du kan ju inte handla hur mycket som helst så att säga. Så antingen handlar man i butik eller på e-handel eller också en mix därav. Men du har ju ändå någon form av max vad du handlar. Och då är frågan om sådana saker som har blivit väldigt många som handlar, alltså böcker och sådana här saker, det kanske kommer att vara mer permanent. Medan andra delar vet vi inte riktigt hur det kommer att bli. Men det jag tror är att vi kommer att se mer kanske samhällsservice bland vanliga butiker framöver. Det kan vara att du har din tandläkare kanske lite mer tillgängligt bland andra butiker än vad du har haft tidigare.

Om du blickar tio år in i framtiden, vad tror du kommer att ha förändrats på fastighetsmarknaden då?

Jag tror att det kommer att vara en större betydelse med miljömässiga, alltså hur mycket olika fastigheter drar i el och värme och så vidare. Där tror jag att man kommer att vara mycket, mycket mer på att försöka sänka de här och göra avtrycken mycket mindre. Och det ser man ju också en del banker som då kanske avspeglar det här i sin långivning också. Att man vill låna ut mer till gröna fastigheter istället för bruna fastigheter som man kallar dem. Och det här tänket tror jag kommer att utvecklas mycket mer. Så både inom bostäder men även vanliga kontorslokaler och så vidare. Så där tror jag att vi kommer att få se en ännu större omsvängning. Det har redan varit. Man tänker redan på det här på mycket bättre sätt, men jag hoppas och tror att det kommer att vara ett ännu större fokus på det där.

Du jobbar i ett internationellt bolag i allra högsta grad. Hur sticker den svenska fastighetsmarknaden ut i en internationell kontext?

Ja, den svenska fastighetsmarknaden har ju ansetts som en safe haven under många år nu. Utländska investerare som inte har varit i Sverige tidigare har tittat en hel del på bostadsmarknaden och där har de haft väldigt mycket frågeställningar på hur fungerar ett reglerat hyressystem och så vidare. Men när de väl har kommit över den biten och lärt känna Sverige, då tycker jag att de är väldigt intresserade av svensk fastighetsmarknad.

Sen så är det sådana saker som naturligtvis lagerlogistik och även handel. Det är ju ganska likt utomlands och i Sverige. Så där har de ju enklare att förstå marknaden och också gå in och investera. Och jag tycker att de verkar lita på marknaden, att den är relativt transparent och lätt att göra affärer i.

Hur ser din absoluta drömfastighet ut? Så att det liksom kittlar i magen när du ser den.

Jag ser nog gärna någon som är genomtänkt just miljömässigt med bra material, att den värmer sig själv. Ja, att den är lite genomtänkt så och även att den är lite flexibel invändigt. För det är bara att konstatera, den ska ju stå där hundra år om man har byggt på ett bra sätt och då ska den också gå att förändra på ett vettigt sätt. Du har ett sätt att jobba nu. Om trettio år så kommer du inte att ha samma sätt, men på något vis måste det vara en flexibilitet så att den kan förändras.

Är det här drömfastigheten, är det en bostadsfastighet? Är det en industrifastighet? Är det en kontorsfastighet? Vad tror du?

Lite härlig, bra kontorsfastighet tror jag som är lite modern. Gillar det. Jag gillar innovation.

Ond var ligger den?

Den ligger i Stockholmstrakterna.

Innersta innerstan i A-läge eller vad?

Någonstans på Malmarna. På Malmarna. Men det behöver inte vara Central Business District. Nej, det tycker jag nog inte. Tycker det finns mycket bra som är omgjort även på Malmarna. Lite härliga industrikåkar som kanske är omgjorda med ett bra tänk och bra så. Så att det är nog att jag gillar också att det finns olika typer. Så att alla ska inte vara lika.

Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna, en podd från Tessin. Hos Tessin kan du investera direkt i säkerställda lån till byggprojekt och få en bra avkastning. Gå in på tessin.se och registrera dig till nyhetsbrevet så får du en uppdatering varje gång det finns ett nytt projekt att investera i. Tycker du att den här podden är bra så prenumerera gärna på Fastighetsprofilerna. Det är både bättre för oss och enklare för dich. Jag heter Erik Wahlin. Stort tack för att du lyssnade. Ett nytt avsnitt kommer om två veckor. Vi hörs.