Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Du lyssnar på Fastighetsprofilerna, en podd där vi träffar investerare, entreprenörer och visionärer i den svenska fastighetsbranschen. Programmet ges ut av Tessin i samarbete med oss på Ekonomipodden Kapitalet och jag heter Erik Wahlin. Fintech-bolaget Tessin är en tjänst för dig som vill placera ditt kapital direkt i fastigheter utan krångliga avgifter och mellanhänder. På Tessin kan du som investerare tillsammans med andra låna ut pengar till olika typer av fastighetsprojekt och samtidigt få en bra avkastning.

Handlar väldigt mycket om att bygga ett ömsesidigt förtroende. Vad är det för typ av projekt man letar efter? Sådana saker. Och det kan också vara som så att fastighetsföretag letar efter fastigheter i en given region då. Och i och med att vi har kontakt med väldigt många fastighetsföretag runtom i landet, det kan ju mycket väl vara som så att vi känner en annan fastighetsföretagare som vill sälja en fastighet eller en tomt i det området då. Ju tidigare vi etablerar en dialog, ju bättre. Verkligen så.

Nationalekonomen Magnus Nilsson, han jobbar med den andra sidan av Tessins affär. Han är transaktionsansvarig och sedan 2018 så är han försäljningschef på bolaget. Men intresset för ekonomiaffärer, det föddes långt tidigare.

Jag kommer från Bjuv, uppväxt i Bjuv utanför Helsingborg i Skåne och hamnade i, ja men jag har alltid tyckt att när man började läsa på högstadiet och sen gymnasiet så tyckte jag ekonomi var kul. Inte minst för att jag är väldigt sportintresserad och kollade på Sportnytt på kvällarna när jag blev lite äldre och då gick alltid A-ekonomi precis innan Sportnytt. Och då började jag fastna för att det där verkar faktiskt vara lite kul då.

Hur bodde du när du var liten?

Klassisk en och en halvplansvilla i ett villaområde.

Ekonomiintresset ledde till studier i ekonomi?

Ja, nej men verkligen så. Jag började plugga marknadsföringsprogrammet i Kalmar då, men jag har alltid gillat att ha ett helhetsperspektiv på saker och ting. Så att när vi pluggade en termin nationalekonomi så upptäckte jag att det här är ju kul liksom att se helheten, kopplingen mellan konjunktursvängar och hur saker och ting påverkar. Den här ränteförändringen, hur påverkar det ekonomin och inflation och arbetslöshet och sådana saker. Så att jag fastnade för det, den större ekonomiska bilden, makroekonomin då. Och när vi då flyttade till Stockholm och fortsatte plugga på universitetet här, då tog jag min examen i nationalekonomi då istället för redovisning eller så.

Idag är du inte traditionell nationalekonom.

En annan sak jag upptäckte var väldigt kul och det var att träffa företag och personer och göra affärer. Att lyssna på företagare och höra om hur det går för dem, vad de har för framtidsplaner. Att göra affärer helt enkelt. Det var det andra jag fastnade för när jag sommarjobbade och jobbade parallellt med studierna.

Efter skolan så klev du inte direkt in i fastighetsbranschen utan du började i finansbranschen.

Ja, precis så. Började jobba som investeringsrådgivare på ett litet fondbolag. Jättekul och återigen så var det ju det jag fick jobba med, att träffa kunder helt enkelt. Träffa företag och privatpersoner och göra affärer då. Och då var det mer inriktat mot fonder och aktiemarknad och sådana saker.

Sen började jag jobba på SEB som privatrådgivare, sen som företagsrådgivare. Det är där jag kom i kontakt med fastigheter och då det här att kunna, finns en stark koppling mellan fastigheter och makroekonomi. Det jag gillade när jag studerade, liksom man kan se vart tar bostadspriserna vägen, vad beror det på, kopplingen till ränta och arbetslöshet. Hur konjunkturen ser ut kan man ju ibland se på hur mycket lyftkranar som finns i en stad, till exempel, vilket fart det är i ekonomin och sådana saker. Så en tydlig koppling mellan just fastigheter generellt och makroekonomi, så jag tyckte att det där var kul och spännande. Och så hörde jag talas om Tessin och ja, på den vägen är det.

Vad fick dig att söka dig till Tessin?

Jag trivdes jättebra på SEB. Verkligen så. Kanonbra arbetsgivare på alla sätt och vis. Gillar också entreprenörsandan som finns hos Tessin och att vara med och bygga någonting stort. Inte från början, men nästan från början. Och det var det jag fastnade för hos Tessin, den här entreprenöriella drivkraften som fanns i företaget hos Jonas, Erik och Nils som grundade Tessin som jag träffade på intervjuer och så.

Hur gick det till? Såg du en annons i tidningen eller fick du tips?

Ja, ungefär så. Inte papperstidningen utan digitalt format.

Och det var kärlek vid första ögonkastet från båda sidor?

Ja, ja det tror jag. Det skulle man kunna säga.

För oss som lyssnar på den här podden eller för dem som lyssnar på den här podden så är det ju ett välbekant namn Tessin. För det är ju ni som ger ut den här podden. Och många kanske lyssnar på den till och med igenom Tessins egna kanaler. Men om mot förmodan man inte känner till Tessin, hur ska man beskriva bolaget för någon som aldrig mött er förut?

Ja men det vi gör på Tessin skulle jag beskriva som att vi möjliggör fastighetsaffärer, både för fastighetsbolag och fastighetsutvecklare som vill få en extra växel i sin verksamhet eller vill göra fler projekt eller göra fler förvärv. Och då behöver man ju mer finansiering och det är där vi kommer in i bilden på den sidan.

Och på andra sidan, på investerarsidan, så kan man ju som privatperson komma åt ett investeringssegment, just fastighet. Det krävs ju väldigt mycket kapital om man ska bygga en egen fastighetsportfölj då. Så att vi möjliggör även då för privatpersoner eller företag som placerar kapital att göra det i fastighet och direkt då.

Alltså så man kan säga att ni har två typer av kunder. Det är institutionella kunder och privata kunder. Vilken ände började ni i?

På investerarsidan så började vi med privatpersoner som var och är fortfarande en väldigt stor del av våra investerare. Det vi har växt och som är ett viktigt steg för oss, det är att för kunna låna ut större kapital, öka lånevolymerna till låntagaren, så behöver vi ju växa på investerarsidan också. Där har vi växt väldigt mycket inom det som man kan beskriva som institutionellt kapital eller stora professionella investerare.

Det vi erbjuder till större institutionella investerare, det är att vi tar ju fram lånecasen. De slipper göra det jobbet själva så att säga. Om man ser det från en utländsk investerare som vill ha exponering mot den svenska fastighetsmarknaden, istället för att de ska behöva hitta en massa svenska fastighetscase att låna ut till, så har vi det med ett stort antal befintliga kunder och nya kunder på låntagarsidan. Så att vi har ju en stor palett av case, en växande palett av case man kan låna ut till dem. Så att det är väl det man ser, att vi har en väletablerad position på låntagarsidan då i den svenska fastighetsmarknaden.

Magnus ansvarar i första hand för den andra halvan av Tessins erbjudande, nämligen de som söker kapital för ett fastighetsprojekt. Det betyder att Magnus träffar en väldig massa företag, både sådana som är på väg att ta sitt första fastighetslån och sådana som är återkommande kunder till Tessin. Hur exakt pengarna kommer till nytta skiljer sig från projekt till projekt och ofta är det också ett långsiktigt arbete.

Det kan ju handla om att vi etablerar en dialog med ett fastighetsföretag som säger: "Men Tessin verkar jättebra, det verkar jätteintressant." Men det är ett år till detaljplanen beviljas eller det kan dröja lång tid innan vi hittar ett förvärv som vi vill göra. Och då gäller det att vi har utvecklat kundrelationen under tiden. Så att när det väl dyker upp ett finansieringsbehov, att bygglovet är beviljat eller att nu har vi hittat ett objekt vi vill köpa, då ska vi ha byggt upp ett förtroende hos kunden, ett ömsesidigt förtroende, så att vi då kan hjälpa till med finansiering när det är dags då. Så att nyckeln där är att vi har väldigt många kontakter med många fastighetsföretag i landet.

Och det är ditt jobb?

Det är absolut så. Ja, det är fantastiskt kul. Det är det bästa som finns att vara ute och träffa företag och lyssna på deras planer. Och ja, men precis innan jag kom hit så var jag och träffade en av våra kunder tillsammans med en kollega. Jättespännande att höra hur vi tillsammans kan hjälpa till tillsammans med deras bank och växa deras affär så att de kan driva de projekt som de vill då. Det är jättekul.

And hur är ni fördelade regionalt?

Vi finns över hela landet. Vi har ett kontor i Stockholm. Och ja, av självklara skäl så har det inte varit så himla mycket resande och träffa kunder senaste ett och ett halvt år. Men det hoppas vi och tror att det ska komma igång igen, för det är jättekul att vara ute och träffa företag och inte minst besöka de projekt som vi lånar ut till dem. Det är en fantastiskt rolig del, och även för våra kunder att få visa det de håller på att bygga då.

Hur ser en typisk kund ut?

Jag skulle säga det är en konstellation av en till tre, fyra personer som har erfarenhet av fastighetsutveckling, kanske som anställda tidigare eller i någon annan konstellation och så. Så att man har erfarenheter, men man kanske inte har kommit fullt så långt i sin nya konstellation så att man får full bankfinansiering. Man får kanske låna i banken till några av sina projekt, men inte alla. Och det är där vi kan komma in och hjälpa till att antingen samfinansiera ett specifikt projekt med en bank eller att vi finansierar ett helt projekt eller ett helt förvärv eller vad det kan vara. Och att deras bank tar ett annat av kundens affärer då. Så att vi kan hjälpa kunden att växa.

Så att man kan säga att den typiska kunden är, alltså kunden då på låntagarsidan, det är någon som har en erfarenhet från fastighetsbranschen men inte är tillräckligt stor så att man kan ge ut egna obligationer eller lägga sig på den typen av marknad så att man kommer upp i den skalan, utan man befinner sig i det lite jobbiga mellanlagret.

Ja, det stämmer. Det är en bra beskrivning på vår typkund just nu skulle jag säga. Sen vill vi hela tiden växa och då vill vi hitta och kunna göra affärer med större fastighetsföretag. Och då krävs det å andra sidan kapitalet att låna ut. Så det är därför det hela tiden måste växa parallellt liksom.

Om man nu befinner sig på låntagarsidan och funderar på om man skulle kontakta er, i vilket skede ska man göra det?

Så snart som möjligt skulle jag säga. Verkligen så, för att vi vill ju lära känna kunden helt enkelt innan vi startar igång samarbetet kring själva finansieringen då. Vi har, och det finns flera exempel på det, tagit flera år så att säga från att man först träffar dessa eller börjar prata med, inleda en dialog mellan Tessin och fastighetsföretaget fram till dess att det uppstår ett finansieringsbehov. Vi hittar liksom ett samarbete tillsammans.

Och det är som jag sa tidigare, så handlar väldigt mycket om att bygga ett ömsesidigt förtroende. Och det kan ju ta tid att lära känna varandra. Vad är det för typ av fastigheter det här företaget söker? Vad är det för typ av projekt man letar efter? Sådana saker. Och det kan också vara som så att ett fastighetsföretag letar efter fastigheter i en given region då, i en given storlek. Och i och med att vi har kontakt med väldigt många fastighetsföretag runt om i landet så kan det mycket väl vara som så att vi i transaktionsteamet känner en annan fastighetsföretagare som vill sälja en fastighet eller en tomt i det området då. Så att ju tidigare vi etablerar dialog, ju bättre. Verkligen så.

Det har ju varit en fantastisk fastighetsmarknad ända sedan du började där i alla fall. Ja. Hur har det påverkat ditt jobb? Hur har det förändrats under den här perioden?

Ja men för vår del så har det ju mer handlat om att vi har finansierat väldigt mycket bostäder ju. Och nybyggnation av bostäder i synnerhet då. Och kanske företrädesvis bostadsrättsföreningar då. Och det har varit lite fram och tillbaka. Det är klart, ska man titta på en graf för bostadspriserna så har de ju gått på ett håll och det är uppåt sedan 2016, 2017 i alla fall. Men det har varit lite skillnad då, skulle jag beskriva, gällande till exempel att sälja bostäder på förhand och sådana saker då. Det har inte varit hela tiden som det har gått jättelätt liksom.

Utan det vi gör då till exempel är att då tittar vi på okej, hur skulle det här projektet se ut om det blev en hyresrätt istället för en bostadsrättsförening till exempel, för att se på den risken också då. Och just hyresrätt är ju någonting som vi ser att det byggs mer av också. Så att det var ju lite annorlunda. Det har det definitivt varit.

Så att om man gräver under ytan på själva att slutpriserna ökar så är det en betydligt mer komplex marknad än vad man kanske anar.

Ja, verkligen så.

Hur förändras Tessins arbete av att priset på pengar sjunker? Alltså att räntorna sjunker helt enkelt. Men även då att du har väldigt stora mängder pengar ute på marknaden.

Ja, men det vi kan se en effekt av det är just att det liksom dras mycket kapital till fastighetssektorn. Det är både från privatpersoner då, som man ser att det har gått bra på sitt fondsparande eller så, då vill man kanske bredda sparandet, eller som institutionellt kapital kan vi se att Sverige är en stabil makroekonomi, en stabil marknad på många sätt och vis då. Och fastighetssektorn fungerar liksom. Så det dras väldigt mycket kapital till fastighetssektorn. Det gör det.

Och men jag skulle säga våra räntor de har ändå legat ganska, det är ingen förändring där, utan det vi gör gällande räntan det är att matcha den då så att den återspeglar den risken som finns i affären. Vi vill inte heller sätta räntan allt för lågt heller för att vi har ändå, när vi har fått ett uppdrag av en låntagare, att leverera kapitalet då. Om vi inte lyckas attrahera tillräckligt många eller tillräckligt mycket kapital till det lånet, ja då har vi inte levererat det vi har sagt. Så det är en balansgång då mellan att prissätta risken och att sätta räntan på ett sätt som gör att vi kan lösa uppgiften helt enkelt och följa marknadsläget.

Jobbar ni med nya låntagare hela tiden eller har ni återkommande låntagare?

Både och såklart. Men när vi tittar på att jobba med nya företag på låntagarsidan är en superviktig del i det att vi tittar på hur ser, vad är det för typ av företag? Har man flera projekt i pipen så att vi kan se redan från början att vi gör den här affären tillsammans och så kan vi se att det kommer komma fler projekt, eller att man har fler fastigheter som man vill utveckla eller så ganska snart efter det. För vi vill bygga långsiktiga kundrelationer, för det har vi sett att det är superviktigt.

Det är när låntagaren betalar tillbaka ett lån och vi kan lansera ett nytt lån på plattformen till våra investerare, så kan vi se att om man har betalat tillbaka ett lån tidigare, det är en väldigt bra kvalitetsstämpel. För vi har lärt känna varandra, vi kan göra ett bättre jobb mot kunden, låntagaren, för att de vet hur det fungerar att använda Tessin. Man lär känna varandra helt enkelt, och investerarna känner igen den här låntagaren också och tänker att "jag satte in femtiotusen och fick tillbaka det med ränta i god tid". Då är det stor chans att de väljer att göra en investering igen, och låntagaren får en bättre process, en bättre upplevelse också. Så att det där är superviktigt. Verkligen så att vi hittar långa samarbeten, att vi bygger långsiktiga kundrelationer. Det är jätteviktigt.

Can du ge något exempel på ett projekt?

Ett projekt är ett bostadsrättsprojekt på Gotland där man nu är i etapp fyra då. Och där vi har varit med och finansierat etapp ett, två, tre och fyra. Och det är väldigt kul att följa det projektet. Jag har själv varit där för ett år sedan ungefär och sett att nej men där har ju folk flyttat in i det vi var med och finansierade för ett och ett halvt år sedan till exempel. Och så fortsätter man bygga på etapp fyra nu där vi också är med och finansierar. Och det är en, ja det är himla kul att vi har kunnat vara med och hjälpa kunden tillsammans med våra investerare att komma såhär långt med sitt projekt då.

Folk i fastighetsbranschen pratar ju väldigt ofta om den här lyckan man känner när man ser ett färdigt hus. Och speciellt om man har då byggt det själv. Men kan du känna liknande när du kommer att se en fastighet där du har hjälpt till att finansiera den? Att ja, det här huset är lite grann mitt också.

Absolut, verkligen så. Men det är ändå en helt annan grej för fastighetsägaren såklart. Men det är väldigt kul att även se stoltheten hos vår kund, att nej men det här har man byggt liksom.

Ni är kanske mest kända för att ni bygger bostäder, men det är inte bara bostäder ni bygger.

Precis. Och det är någonting vi vill växa inom. För man ska ju tänka på det att nyproduktion av bostäder är en väldigt liten del av den totala fastighetsmarknaden. Sen så blir det lite grann, byggs det mycket bostäder? Ja, men då är det ju det som behöver finansieras. Och då är det det vi är med och finansierar också.

Men vi har ju hjälpt rätt många företag som håller på med kommersiella fastigheter. Det kan vara att man äger ett fastighetsbestånd och man söker en form av expansionskapital. Att man till exempel behöver göra en del underhållsarbete på sina fastigheter, eller att man behöver eller vill bygga ut sitt fastighetsbestånd. Eller helt enkelt att man letar förvärv och vill vara redo att göra förvärv. Och det kräver kapital då, och där har vi kunnat hjälpa till.

Likväl som om man äger ett projekt i Helsingborg, där de äger en före detta fabrik som man utvecklat till ett köpcentrum och jobbat med hyresgästanpassningar. Alltså inte bygga någonting nytt så att säga, utan mer bygga om invändigt på den här fastigheten för att successivt hyra ut. Och där har vi varit med och finansierat och varit på plats flera gånger och sett hur det lilla centrumet har växt fram då. Och det är väldigt kul att vara med på.

Du säger kommersiella fastigheter. Kan det vara vad som helst? Kan det vara en industrifastighet eller vad som helst?

Absolut, så vi har varit med och finansierat byggnation av industrifastigheter då. Både till bostad i bostadsrättsform, i industri-BRF som vi brukar kalla det, byggnation av det. Men även om man behöver flytta sin egen verksamhet till en ny lokal för att företaget har växt, man växer ur sin lokal då. Så har man hittat en tomt och så vill man köpa den och så kanske man ska hyra halva lokalen, halva fastigheten till sig själv och så hyr man ut den andra halvan till några externa hyresgäster. Vi håller på med en sådan finansiering nu här under hösten också.

Ni beskriver er själva som ett fintechbolag.

Ja, det som gör oss till ett fintechbolag är ju själva grundtanken att vi igenom en digital plattform kan vara en mötesplats för investerare och låntagare. De har då så att säga marknadsfört sitt fastighetsprojekt eller sin fastighetsverksamhet, om det gäller någonting annat än byggnation då. Så att det är ju själva den digitala mötesplatsen som gör oss till ett fintechbolag.

Och samtidigt så håller vi på att utveckla ett eget kreditsystem internt då för att kunna hantera allt ifrån kredit-PM till uppföljning av lånen då. Så det där gör oss ju till ett fintechbolag. Men sen just den delen som jag och mina kollegor i transaktionsteamet jobbar mycket med, att hitta fastighetsföretag att jobba med, där är det ju att träffa företag och prata med företag och sådana saker. Och det kan ibland vara ganska komplexa modeller. Om man har sett en koncernskiss för ett fastighetsföretag så inser man snabbt att här kan det vara tjugo, trettio dotterbolag. Och jag tror att det kommer att kräva manuell handpåläggning en lång tid framåt.

Och till syvende och sist så handlar det om att bygga ett ömsesidigt förtroende. Att vi som jobbar med lånefinansiering vill ju liksom bygga ett förtroende hos kunden att de kan lämna tillbaka det man har lånat så att säga, och även omvänt. De vill ju känna att de kan lita på att vi kan leverera det kapitalet vi har sagt att vi ska leverera. Så att det handlar väldigt mycket om att bygga kundrelationer över tid och skapa ett ömsesidigt förtroende. Och det tror jag att man gör bäst igenom att träffas och prata om det samarbete man vill skapa.

Men den typen av digitalisering som ni står för, tror du att den kommer ändå fortsätta utvecklas i fastighetsbranschen?

Ja men absolut, definitivt så. Och det är ju alltifrån digitala lösningar inom förvaltning av fastigheter, alltså hur man hanterar ventilation och energiåtgång och massa sådana saker som man kan ha i sin privata bostad också, till hur finansiering sker och så.

Det som man pratar mycket om på senare tid, det är ju hur pandemin har påverkat fastighetsbranschen i olika delar. Kontor, boende, egentligen i allt. Är det någonting ni har märkt av?

Ja, det är verkligen så. Och det ser man på bostadspriserna som har gått upp, vilket i alla fall inte jag trodde när pandemin började. Och det där tycker jag är rätt intressant att följa för att fastigheter kommer ju alltid finnas. Så länge det finns människor på planeten så kommer man behöva någonstans att bo. Man kommer behöva någonstans att träffas, antingen för arbete eller för att äta på restaurang eller om man ska resa och då kommer det behövas hotell och sådana saker.

But pandemin har ju visat att det går för väldigt många att jobba hemifrån då. Då har ju det inneburit att "ja men vänta nu, jag vill kanske ha ett kontor hemma". Ja, då måste man köpa större bostad eller bygga om hemma eller vad det kan vara. Och det tar ju då bort tid från där man hade varit på kontoret annars, vilket innebär att hur ytorna på kontoren ser ut kanske går mer från att alla ska ha en specifik arbetsplats till att man behöver ha fler mötesytor för när man väl är på kontoret. Då handlar det om att man har olika typ av sammankomster. Det kan vara interna workshops eller det kan vara kundmöten eller vad det nu kan vara för någonting. Så att själva fastigheterna tror jag inte förändras så, men nyttjandet av dem tror jag vi har sett en förändring av.

Läste en intressant bok om det precis innan pandemin, Rethinking Real Estate. Den pratar om just de här sakerna och det var utifrån ett femårsperspektiv. Och den läste jag klart precis innan pandemin bröt ut och då kunde man ganska snabbt se det. Många av de sakerna som den här amerikanska professorn som skrivit boken tog upp skedde mycket snabbare än vad han gjorde bedömning då, just inom digitalisering och hur fastigheter och byggnader helt enkelt kommer utnyttjas framåt.

Det som man också har sett under pandemin, det är väl att urbaniseringen har avtagit lite, i varje fall att takten har inte ökat i samma grad som tidigare, till exempel i Stockholm. Är det något som märks i fastighetsbranschen och i er verksamhet också?

Ja, på ett par sätt skulle jag säga. Dels så har vi ju finansierat projekt eller byggnationer av bostäder, om det är det specifikt, runt om i landet. Och egentligen så tycker jag inte vi har sett någon centralisering kring Stockholm generellt. Faktiskt inte, utan det har mer varit i medelstora städer. Och där har du snarare en sådan indelning man kan göra snarare än att det varit just kring Stockholm.

Däremot så är en effekt av pandemin, eller som man kanske inte på grund av pandemin men under pandemin, att vi har fått väldigt många fler förfrågningar om att finansiera byggnation i fjällen då. Det har varit en sådan effekt och det kanske då beror på att man ser att människor kan jobba hemifrån, och hemifrån i ett sådant fall skulle då kunna vara i en skidort till exempel, eller i fjällen där man tidigare spenderat mycket tid på semester och sådär. Då ser man en efterfrågan av att faktiskt människor vill köpa någonting där för att kunna jobba hemifrån i den nybyggda fjällstugan. Så att det har vi sett jättetydligt då.

Vi befinner oss i en slags senpandemisk tid. Det är ganska många av de här förutsägelserna som man hade i början har ju inte infriats. Som du nämnde det här, det var väl få som trodde att bostadsmarknaden skulle explodera prismässigt i alla fall och sådär. Vad tror du vi ser framför oss nu?

Jag tror nog att man kommer, vi på Tessin till exempel har börjat återgå mer och mer till att vara på kontoret och träffa kunder och så. Jag tror någonstans att vi nog inte är ensamma om det. Jag tycker man ser det redan de senaste veckorna att det är mer människor i kollektivtrafiken och sådär. Det är ju kul för att jag tror nog att det finns ett uppdämt behov av att träffas och vara på kontoret. Man kan ju se, det har ju funkat bra att jobba hemifrån, det tror jag nog att många upplever liksom rent tekniskt och så. Men det här att bolla saker och ting på kontoret och utveckla saker och ting och, ja men att träffa kunder och så. Det är inte vi ensamma om, men det tror jag att det finns ett uppdämt behov inom. För att jag tror att man kommer återgå till kontoren till viss del, verkligen.

Du har lyssnat på Fastighetsprofilerna, en podd från Tessin. Hos Tessin kan du investera direkt i säkerställda lån till byggprojekt och få en bra avkastning. Gå in på tessin.se och registrera dig till nyhetsbrevet så får du en uppdatering varje gång det finns ett nytt projekt att investera i.

Och om du jobbar med ett fastighetsbolag som söker finansiering till nästa fastighetsprojekt kan du gå in på tessin.se och anmäla ditt intresse. Under fliken Sök finansiering finns ett formulär som du kan fylla i för att bli kontaktad av Magnus eller någon annan av Tessins finansieringsrådgivare. Och dessutom får man nu chansen att hänga med Magnus och andra intressanta fastighetprofiler på Fastighetsmässan den 24-25 november i Stockholm.

Tycker du att den här podden är bra? Så prenumerera gärna på Fastighetsprofilerna. Jag heter Erik Wahlin. Stort tack för att du lyssnade. Ett nytt avsnitt kommer om två veckor.