Det här är en automatisk textversion av vårt poddsamtal, framtagen för att du lätt ska kunna söka och navigera mellan olika segment. Texten kan därför innehålla visst talspråk och mindre grammatiska fel.

Tittar på en ny affär så funderar jag alltid bara på hur förlorar jag på det här. Fastighetspriserna fortsätter upp. På lång sikt så är det alltid en bra affär att köpa något som är nere. Flera utländska ekonomer räknar i dag med en svensk devalvering. Vad är din kommentar? Jag tror att de har, eller de har fel.

Man kan inte längre påstå att det inte går när någon har visat att det går. Det här är Investera på höjden med Jonas Björkman. I dagens avsnitt ska vi prata om något som varit på mångas läppar senaste två åren. Det är padel och det är padelhallarnas explosiva framväxt. Och visst är det många av oss som undrat hur ska allt detta sluta?

Strax innan jul så gick padeljätten Padel United ut med en krisemission på nästan fyrahundra miljoner kronor och Triton-backade We Are Padel eller LeDap kämpar på med en gigantisk rekonstruktion där en stor andel av hallarna som ligger i dotterbolag redan försatts i konkurs. Turerna kring Örebro-baserade We Are Padel, WAP, fortsätter och nu rasar hallägare mot bolaget, det skriver Expressen.

WAP, som tidigare haft över sjuttio anläggningar runt om i Sverige, ansökte om rekonstruktion tidigare i höstas och sexton hallar har efter det försatts i konkurs. Och själv var jag faktiskt inte långt ifrån att köpa en padelhall med just hyresavtal och moderbolagsborgen från We Are Padel. Men ibland har man tur i affärer och ryktet på stan nådde mig i rättan tid innan jag hann gå vidare med den här affären.

Med mig för att prata om padeldöden, padelns framtid och varför sport kanske inte är optimalt om man ska tjäna pengar är Andreas Ehrnvall. Men först lite kort om dagens sponsorer. Vår huvudsponsor är i dag Tessin, Nordens ledande plattform för investeringar i fastighetslån. Och på Tessin kan du som privatperson eller bolag investera stort som smått i lån säkerställda med fastighetspant.

Sen starten har man förmedlat ungefär fyra och en halv miljard kronor och under förra året så säkrade man bland annat ett miljardmandat från LCM Partners som delas av Brookfield Asset Management, en av världens största kapitalförvaltare. Det var också de som nyligen gjorde en jätteaffär med SBB. I de här skakiga tiderna så är det väldigt lätt att tänka att man ska sluta investera.

Men i min mening så är det precis tvärtom. När färre banker lånar ut kapital så får man som investerare också mycket bättre betalt än tidigare. Till kanske samma risk. Och jag har själv aldrig sett ett större flöde av bra affärer än just nu. Och jag kan också tipsa om Tessin Premium, där man som en lite större investerare får förtur till casen som kommer ut på plattformen och det räcker med att investera mer än femhundratusen kronor per år så kvalar man in till Tessin Premium.

Kom ihåg dock att alla investeringar medför risk och det är inte säkert att du får tillbaka hela ditt insatta kapital. Stort tack Tessin för att ni möjliggör investera på höjden. Vår sponsor i dag är också Voltiva som levererar fastighetsnära elbilsladdning. Bolaget som nyligen tecknade ett jätteavtal med SBB för installation av fyrtiotusen laddpunkter erbjuder installation och drift av laddsystem för dig som fastighetsägare.

Lite senare här i avsnittet så pratar jag med deras vd Michael Ring som ni också träffat i tidigare avsnitt här i podden. Missa inte det. Tack Voltiva!

Men nu kör vi vidare med mannen som benämns som Sveriges Mister Padel, en pionjär inom sporten och en av de allra första att bygga dessa tidigare så eftertraktade guldgruvor, nämligen padelhallarna. Ja, hur många banor har ni? Vi har sju banor här och nu är vi i Kista. Ja, och ni hade hallar i Uppsala? I Uppsala, Västerås, Jönköping, Göteborg, Norrköping.

Det är många. Ja. Och nu är det en bana upptagen eller? Ja, nu är det- Eller precis efter lunchrusningen. Ja, det var fullt fram till ett faktiskt. Och, och nu är det några stackare som är kvar som inte jobbar här kanske. Ja, det är ju skönt. Och när kommer nästa peak här efter jobbet? Ja, jag skulle säga vid fyra kommer det.

Många slutar tidigare kanske och drar vid halv fyra, så går man hit och spelar. Och går det att få tid på helgerna också eller? Helgerna, ja, men här i den här hallen just i Kista är, är jävligt bra även lördagar och söndagar. Just för att det är jobb där. Ja, och, och generellt skulle jag säga att den här hallen är jäkligt bra.

Det, det är folk här sex på morgonen och spelar innan jobbet. Sen går de väl bara över gatan och var de nu jobbar någonstans här inom området. Och sen lunchen. Sen är det, sen är det dött skulle jag säga mellan halv två till fyra, halv fem och sen kommer nästa. Och när drog ni i gång den här hallen? Den har funnits här i tre år.

Så det var precis pandemi- Vet du att det, vi, vi öppnade den här hallen två dar innan pandemin kom. Och sen blev det tomt i några veckor och sen blev det fullt eller? Mm, precis. Ja, det var helt sjukt

Mr. Padel, välkommen till Investera på höjden, Andreas Ehrnvall. Tackar, tackar. Mr. Padel, känner du dig bekväm att kallas så? Oj, det roliga var ju att just det ord, namnet Mr. Padel, det, det blev ju lite mer att vi gjorde, vi took det med ironi kan jag säga, när vi startade vår podd, jag och Jesper Hussfelt. När vi satt och diskuterade namn och sådär så sa Jeppe att: "Ja, men vad fan, vi borde heta Mr.

Padel". För det heter ju alla när man tittar på sociala medier så, så skriver ju alla att de är Mr. Padel. Så jag, jag säger inte att jag är Mr. Padel, utan det, det är snarare ett roligt namn ska jag säga. Och det är din podcast som heter just Mr. Padel. Precis. Självklart som padelintresserad, en perfekt källa att bli padelvis på.

Exakt. Men även andra kallar dig för Mr. Padel i media. Du har ju varit den man har gått till när man har behövt förstå fenomenet padel i media. Ja, men lite så kanske det har blivit och jag har ju hållit på med det här ganska länge. Jag tror att det är nu inne på tionde året faktiskt, som jag började med den här fantastiska sporten.

Och det har jag aldrig ångrat. Och vad är det som, vad är grejen med padel? Nej, men det är, vad ska man säga? Det är, jag kommer ju från tennis, det är ju en racketsport. Men här har du ju liksom fenomenet att det är fyra, måste vara fyra stycken och spela. Och det, jag attraherades alltid under tenne-, min tenniskarriär att spela dubbel.

Jag gillade dubbel och lagspelet och, och sådär. Och här fick man ju det direkt och, och väldigt socialt. Skulle jag säga, det är nog den största anledningen varför jag fastnade för det här. Och hur kom du över från tennissidan? Var det? Nej, men det var egentligen en ren slump. Jag var de tio sista åren som tennistränare så arrangerade jag alltid en resa utomlands med en av, av mina goda vänner som har ett fint hus i Marbella.

Och det var samma sak det här året och då kom vi ner dit och så, så sa han att: "We måste prova padel". Jag hade ingen aning. Det här är, vad är det nu? Nu är det tjugotre. Det här var 2011, 2010. Hade ju ingen aning vad det var. Men nog fan, vi åkte ner och provade den där padelsporten. Då var det inte så fancy.

Det var inga glas, glasburar, utan det var cementväggar och hönsnät och sådär. Men alla gubbar som var med då, som jag skulle träna i tennis, blev ju helt begeistrade och vi stod där och lirade. Och det var väl varken, det var inte speciellt bra tror jag. Vi var nog ganska risiga. Man tog aldrig bollen från väggen, utan...

Men det var kul. Det var, det blev en jäkla hets därinne och det slutade i princip den veckan med att fan, jag var inte tennistränare, utan vi stod och körde padel och där föddes någonstans: Varför skulle man inte kunna ta det här till Uppsala, där jag kommer ifrån? Och sagt och gjort, 2012 så hade vi fått upp två ute-, hade jag fått upp två utomhusbanor där.

Och så körde vi där i två år utomhus. Även om det var nyårsafton, julafton, det var svinkallt. Snö på banan, men nog fasiken stod man där och det var ju typ närmsta kompisar och min sambos närmsta vänner. Och där började det någonstans och sen har det bara spridit sig. Det är nog en ganska stor grej att dra i gång en, en hall ändå?

Ja, jo, men vi ha-- man hade kört det där. Vi körde ju två år utomhus och det drog in jäkligt bra pengar till klubben för då jobbade jag för klubben. Så det var ju egentligen föreningens banor då. Okej, så det var inom tennisföreningen som- Och jag hade jobbat där i många omgångar, och, men då fick jag förfrågan om jag ville vara tennistränare och, och igen.

Och så sa jag såhär: "Ja, men jag vill inte jobba med tennis heltid, men om ni tar in de här två padelbanorna in i klubben också, då vill jag sköta dem och så kan jag tänka mig att jobba halvtid som tennistränare." Så, och så blev det så. Så körde jag där två år och sen insåg vi väl någonstans att, eller jag insåg att fan, det här måste man ju kunna ha inomhus också.

Och då tillsammans med några kompisar så hittade vi en lokal och så öppnade vi, ja, vår padelhall i Fyrislund som det heter. Nu heter den Ebru Padel Fyrislund Och i Spanien så spelar man framför allt utomhus då? Ja, där har- Skillnaden här är egentligen att det har, man, man siktar mer mot, mot inomhus på grund av klimatet.

Ja, så är det ju. Och, och det är ju utomhus i Spanien är ju härligt. Medans det skulle vara jävligt jobbigt att stå ute och spela nu. Så känner jag i alla fall när man går ut och ställer sig. Det går inte liksom. Nej, det är väl lite, lite snö blandat regn här då. Ja, precis. Padel är ju en av världens, en av världens snabbast växande sporter.

Tjugofem miljoner spelare världen över i nittio länder ungefär. Jag trodde ju att det var från Spanien. Vi pratar ju mycket Spanien, men det kom först från Mexiko förstår jag. Precis och i Spanien läste jag om ungefär sex miljoner spelare och fjortontusen planer. Mm, stämmer. Och ungefär tusen registrerade padelklubbar.

Men Sverige, i alla fall efter den senaste tidens boom, så har man inte varit så långt efter. Jag läste att Sverige och Italien är de som hat haft den absolut största utbyggnaden och så tror jag även Holland har varit rätt aktiva runt fyra, fem tusen, det är lite olika uppgifter, hallar. Precis. Och vad jag förstått, det är många som har sprungit på det här givetvis på grund av efterfrågan.

Det kom boomen här i, i pandemin, men också för att man får in ganska mycket, jämfört med andra sporter så får man in ganska många planer va på en, på en liten yta. Ja, men så är det ju. Men fortfarande så, så är ju det ganska dyrt att hyra de här lokalerna, hur man än vrider och vänder på det. Och som du sa, under pandemin så blev det ju extremt.

Ovar jag har ju sagt det vid några tillfällen i olika sammanhang att pandemin var okej för padeln, men den var också det stora problemet. Därför att det war då alla helt plötsligt trodde, för man satt och, då har man ju det här bok-, alla har ju det här bokningssystemet Matchi, där man i princip kan sitta och kolla på alla padelhallars bokningsgrad.

Och där tror jag det skapades väldigt, väldigt många, hur ska jag säga? Personer som kände: "Oj shit, de som har padelhallar, de tjänar pengar. Fy fan, vi måste öppna padelhall." Ja, sagt och gjort, så blev det ju så. Och det är ju liksom samma scenario som har hänt i Spanien, egentligen två tillfällen, där man hade de här extremt många anläggningarna som öppnade samtidigt.

Men lika snabbt har de ju gått i konkurs. Och jag tror att de är inne på sin andra eller tredje vända nu. Har man haft vågor av nya? Man har haft vågor, precis. För du nämnde ju här innan att under pandemin i Spanien, då var de tvungna att stänga alltihop. Var det många som såg då? Många, många gick ju i konkurs då under pandemin eftersom de, jag tror det var åtta månader som det var helt igenbommat liksom.

Och hade det blivit så i Sverige att du inte hade fått ha öppet? Då kan du tänka dig. Men då hade å andra sidan den här sporten fått en sundare utveckling för den har inte, den fick inte en sund utveckling, utan den gick från noll till hundra alldeles, alldeles för fort. Så man har inte kunnat bygga det här som en idrott, för det är en idrott och det är många gånger man glömmer bort.

Och, och framför allt de här personerna eller de här som har blev så sugna på att öppna padelhallar, they hade ju, de har ingen bakgrund från idrotten, utan det är ju, har ju oftast varit entreprenörer, affärsmän och så vidare, fastighetsbolag som har velat hyra ut. Men man har ju egentligen inte haft någon jättekoll på.. Jag menar det, det kan ju, jag menar jag som har växt upp med idrott i Sverige.

Hur många idrotter drivs av entreprenörer? Ja, för det har du varit inne på i andra intervjuer att det är ju, tittar man på föreningslivet och alltifrån fotboll, tennis här. Det är ju inge, det är ju inga vinstdrivande verksamheter förutom kanske den yttersta elitverksamheten som ändå har det tufft i elitserien, i Allsvenskan.

Det är inte någon, inte någon vinstmaskin om man tittar på de allsvenska lagen, förutom kanske de största Stockholmslagen. Och varför skulle padel bli det? Kan du ge en explanation till det? Nej, och du har ju, du sa ju i en annan intervju också att du frågade dig själv: är det ingen som har liksom gjort research eller överhuvudtaget räknat på det här?

Jag roade mig med det och titta lite på Coeli gjorde ju stora investeringar i PDL eller Padel och Padel United och slog ihop dem va? Yes. Tillsammans med ett annat riskkapitalbolag, Fidelio, som, som ägde det andra. Och sen så gick man in och så slog man ihop och så blev man väl en av Europas största? Ja, om inte den största tror jag.

Och de hade lite material och visa när de gjorde den här affären för de har ju tagit in kapital från lite olika håll och satsat rätt mycket pengar. Jag tror, ja, hundratals miljoner i den här satsningen. De pratar ju om lite olika saker. Okej, det är Sveriges snabbaste växande sport, femhundratusen plus utövare, låg utvecklingskostnad, hög lönsamhet, vinstmarginaler på tjugo till fyrtiofem procent och många intäktskällor.

Sport är ju annars inte den nisch man tänker att här kan man tjäna pengar. Är padel annorlunda? Ja, men det är det nu. Jag tror att det har väldigt mycket att göra med att det är en sport som alla kan spela. Och sen så är det ju väldigt socialt. Och sen ska man också tänka på att det är väldigt stor skillnad med lönsamhet om du, om du har en utomhusbana eller en inomhusbana.

Det man, det som också är väldigt bra är att du får ju plats med tre padelbanor på en tennisbana. Om man ser till utrymmet på samma yta så får du ju plats med, med fyra gånger tre, tolv personer. Så att det skapar ju dels, större intäkter så klart i bokningar, men också alla kringaktiviteter så som shop, café.

Nu är det väldigt mycket företagsevent. Det finns väldigt mycket intäktskällor. Man pratar ju redan då att abonn-abonnemang, sponsoring, ströbokningar, kortabonnemang, man har shop, man har fi-, alltså fik, bar. Nej men alla de här sakerna skulle kunna vara någon form av... Men det klar, när man tänker från ditt perspektiv, det är ju precis samma som, som borde finnas i alla.

Alltså de möjligheterna borde finnas i alla sporter. Exakt. Ett fik, men det är oftast en förening som driver ett fik- Precis, exakt som knappt går runt och som, som drivs av, av ideella. Man pratar ju också om att liksom det är Jag tittade på ett exempel på en, en spansk padel site och de pratar ju om roughly vad det kostar att bygga en.

Det är klart, du har ju fastigheten, men, men om man bortser från det så kostar det ungefär hundrafemtio till tvåhundra tusen, kanske trehundra tusen, jag vet inte, i Sverige. Och har man då måndag till söndag öppet nio till elva och så räknar man sextio kronor kanske per, per person som är under sju timmar per dag.

Så blir det ungefär då sjuttonhundra per dag och sen så kör man den här gången trehundrasextiofem och så landar man på ungefär, liksom, intäkter på sexhundra tusen. Så att, så att säga, den kalkylen, om det nu kostar hundrafemtio-tvåhundra tusen och på ett år så har du en intjäning på sexhundra tusen i kalkylen så ser det ju otroligt smakfullt ut.

Mm, jo, det förstår jag, men det är ju många andra grejer i, i det där också. Och de pratar också till exempel om i det här för att ha en beläggning, har man en beläggningsgrad på ungefär tjugofem procent så är det break even. Och, och du som kan den branschen, vad är en- Men det, det är ju inte, det är ju inte riktigt sanningen skulle jag säga, utan du behöver nog komma upp till, och det beror ju helt på vilken stad du är i också, vad du kan ta per timme.

Och, och så-som det blev med den här boomen där, där alla skulle bygga padelhallar. Ja, vad hände då? Det är inte så att det är någon kartell som bestämmer att nu pratar vi ihop oss, vi ligger på fyrahundra kronor timmen. Utan helt plötsligt börjar ju alla konkurrera med varandra.

Ja, men om ni spelar hos oss, då får du det för trehundratjugo eller trehundrasextio. Och, och de här procenten när man pr, har gått ut och pratat om är ju baserade på en, en peng som du tar per timme. Men, och, och jag menar om du då säger: "Ja, men tjugosex, tjugosju procent så är du break even", men då måste det kosta fyrahundra kronor timmen.

Men det kan ju, jag menar, det är inte tjugosju, tjugoåtta, tjugoni procent om du helt plötsligt måste ta trehundra kronor timmen. Då behöver du ju ha fyrtio procent kanske. Och det är ju här jag menar, jag är så otroligt förvånad över hur okunnigt folk som har kommit in i den här branschen och som på riktigt inte har kunnat räkna, varken plus eller minus.

Och det förvånar mig, för det är ju ändå, som du säger, investmentbolag som har gått in här och det är stora företag. Och det här är ju, ja, men det är en idrott och du kan inte räkna idrott på samma sätt som du räknar annan business. Det finns inte. För i grunden så är ju vår idrott i Sverige byggd på föreningar.

Det är hela grundfundamentet för idrotten. Det är ju föreningsdrivet, inte entreprenördrivet. För tala om för mig hur många tennishallar drivs av entreprenörer? Hur många är det? Jag tror att det är noll, ärligt talat. Och, och andra idrotter också. Och varför skulle det här bli sån jätte, jättestor skillnad?

Och varför skulle du kunna tjäna så extremt mycket pengar på det här? För det är fortfarande en idrott och en sport som vi be, som vi bedriver. Jag menar, alla våra idrotter bedrivs ju med barn och ungdom. Du har kurser, du har turneringar, seriespel, men det är ju liksom i alla åldrar. Men här började man ju, padeln har ju börjat, började ju i fel ände.

De flesta hyr ju bara ut strötider och sen när det kommer extremt mycket hallar som också gör samma sak. Men då smetas ju det här ut. Så att alla som vill spela padel, oavsett stad nästan nu, kan ju spela, kan ju boka en tid mellan arton och tjugo. Men hur ska du få ihop din hall på att bara hyra ut tre timmar på kvällen?

Det är inte ens, du går inte ens break even på det. Du måste ju ha de här tiderna som du hyr ut, till exempel tjugoett till tjugotret eller på morgonen. Det är där pluset finns. Det finns inte, de, de tiderna sjutton till, till tjugoett, måndag till torsdag, det vet ju alla att, ja, de kommer att hyra ut för det är då folk vill spela.

Och när du ger alla spelare den möjligheten att åka och välja: Ja, men jag kan, jag vill spela sjutton. Ja, men då är det kört. Det är precis det som har hänt. Och det vet man ju själv. Jag har ju spelat en, en hel del badminton genom åren och det är ju, det är ju, då visste man ju, men man vet ju om man, jag får aldrig de här tiderna som folk haft åken på länge.

Jag, jag var ju och spelade ofta vid, ja men tjugotvå trettio. Exakt. För att man tog det man fick. Det var den enda möjligheten man hade. Exakt. För utbudet var så pass lite. Precis och, och försök att få tag i en tennistid i, i Stockholm mellan arton och tjugo, måndag till torsdag. Det kan du glömma.

Mikael Ring från Voltiva. Välkommen tillbaka till Investera på höjden. Tack så mycket, Jonas. Jättenöjd att vara här. Jag är ju fastighetsägare själv och jag börjar inse nu att det här med att, att få till en elbilsladdning för mina hyresgäster, det är inte helt enkelt och det är mycket att tänka på. Vad, vad är din erfarenhet?

Vad är det man behöver titta på? Jag tror man ska tänka såhär att det är en, det blir ju en viktig del av infrastrukturen i en fastighet och det gäller att ta ett, ett långsiktigt perspektiv på det. Gör man det rätt med laddning så blir det en, en långsiktig tillgång som kan bli rätt värdefull. Dels är det ett sätt att attrahera fastigheter, förlåt, hyresgäster till fastigheten.

Det är ett sätt att göra sitt erbjudande kring fastigheten relevant. Likväl som man hyr ut en lokal med värme och ett golv så kommer elbilsladdning faktiskt vara en, en elementär del av erbjudandet på sikt. Det andra är att man kan kommersialisera själva, själva erbjudandet kortsiktigt. Alltså att ta betalt för laddningen på klokt sätt, både med en fast del och för den ström man förbrukar med lite, med lite marginal, ger ofta ett positivt driftnetto, vilket är värdeskapande.

Men hur är det då? För att innan pandemin så fanns det ungefär tusen banor någonstans. Ja, det var någonstans där ja. Och sen toppade det väl vid femtusen ungefär. Och nu är vi nere på fyratusen, tre och ett halvt tusen. Nej, nej, nej, jag tror att man börjar nog närma sig två och ett halvt. Och jag har ju sagt i några sammanhang att Sverige mäktar med på sin höjd för att det ska vara en, en, en lönsam business i det här runt tusen banor, kanske tolvhundras.

Och då är vi på ungefär samma nivå som tennis. Ja, precis. Någonstans är det? Ja, exakt. Och då hamnar man i samma situation. Men, men Vad var det som hände egentligen i hela den här? Alltså, hur kommer det sig- Att så många lycksökare kom in i det? Ja. Ja, det Var det en panikeffekt eller var det för att man letade efter, eller trodde man på riktigt?

För jag menar, det här har ju lockat till sig Triton, det är en av de mest välrenommerade investerarna ändå private equity-branschen har. De har varit inblandade i lite skandaler tidigare med Carema och så vidare. Men de har alltid haft väldigt- Gott renommé Ja, för de har gjort otroligt bra investeringar.

Och när man lyssnar på en av deras partners när han pratar om den här affären 2021. Vi pratar ju bara om för ett och ett halvt år sedan ungefär, ett och ett halvt till två år sedan som man gjorde de här jätteinvesteringarna och jättesatsningarna. Så låter det ju nästan fånigt. När man lyssnar på både, både Triton men även Coeli som gick in i slutet på 2021 och gick ut med de här affärerna.

Hur kommer det sig att ni, att ni gör den här stora satsningen på, på padel utifrån ert perspektiv då som ett stort private equity-bolag? Vad, vad är det för, för potential ni, ni see på den här marknaden? Vårt jobb inom de respektive sektorerna som vi jobbar med, det är att hela tiden analysera var marknaden är på väg, vad finns det för stora trender.

Eller som Wayne Gretzky brukade säga: "Let's try to go where the puck is going to be." Och padeln har många av de komponenter som vi letar efter i potentiella investeringar. Det första är stark och strukturell tillväxt. Alla som bor i Sverige har ju sett den explosionsartade tillväxten av sporten här och den ser vi nu börja hända även i övriga nordiska länder, delvis i Europa, men även på många håll runt om i världen.

Hållbarhet, en annan viktig fråga för oss på Triton. Vi vill självklart göra bra finansiella investeringar, men vi vill också investera i bolag som är hållbara och att hjälpa till att växa sporten och se till att fler barn och ungdomar kommer i rörelse och får möjlighet att utöva sporten så det blir någonting fantastiskt kul och positivt.

Ja. Vad ska jag svara på det? För mig är det väl ganska tydligt tecken på att på, på de här ställena då, Coeli och, och Triton, että kunskapen om att bedriva en idrott och vad, vad det ger i pengar hade nog ingen någon kunskap om skulle jag säga. Sen så tror jag väl att det var väl ingen av de här som hade trott att två olika skulle göra exakt samma typ av satsning.

För det, och till slut blev det ju tre. Det var ju VAP och Er Padel, det var PDL och det var Padel United. Det var ju tre stycken som var uppbackade av större investmentbolag. Och jag tänker att de borde väl ganska snabbt ha kommit på att det här kan ju aldrig funka, att tre stycken ska försöka öppna hallar och köpa hallar i, i samma städer och nej, det ja, för mig är det, jag måste säga det är helt obegripligt, men det här måste ju gå till något av historiens inom svensk, svenska affärer faktiskt.

Nåt av det mest Ja, vad ska man säga? Som, som är, är chockerande faktiskt. Och jag, jag undrar hur de tänker i dag. Jag vet inte. Och hur ser det ut i dag? I dag har vi dels We Are Padel eller LeDap döpte om sig till. Ja, precis Inför de här. De hade väl hundra hallar. Jag tittade i går. Nu är de nere på tjugoåtta.

Och de gjorde en inledande rekonstruktion- Ja, precis Under förra året. Precis I slutet på förra året. När man tittar på rekonstruktionsansökan så säger man att den sammanlagda månatliga förlusten uppgår för den här till cirka femton miljoner kronor. Och de behövde tillföra ungefär elva till tolv miljoner kronor i likviditet varje månad för att klara det givet det.

Och att de, antalet spelade timmar per tillgänglig bana har fallit med över femtio procent på regional basis. Och det är ju, det var ju när-- eftersom pandemin tog slut. För det är ju det här jag funderar på. De här som har suttit med det här, om de har trott på riktigt att inga människor någonsin mer skulle komma tillbaka och börja jobba.

Det, det, det är ju det det handlade om att, att när pandemin var här i två år så var ju ingenting annat öppet. Allt var ju stängt, förutom att du fick spela padel och du skulle jobba hemifrån. Men nog fan då, jag kan säga såhär, vi hade ju då nittio, nittiofem procents beläggning i våra hallar från sex på morgon till tjugofyra på kvällen.

Det fanns inte en tid att hyra. Men- Och då förstår man att det kan vara lönsamt. Ja, men det fattade väl jag. Jag, jag förstod ju det här supertidigt att, ja men såhär kommer ju, såhär ser ju inte idrott ut i Sverige. Och sen hur de tänkte, det får stå för dem. Men det, det är helt obegripligt alltså. Ja, för det var ju när Coeli gick in i Padel United så omsatte de tvåhundrafyrtiosju miljoner och resultat på sjuttio miljoner.

Ja Och nu senast 2022 så hade man en nettoförlust på tvåhundrafyrtiofyra miljoner under första halvåret 2022 via nedskrivningar på nittiofem miljoner och, och en omsättning på hundraåttioåtta. Så det har droppat, ja åttio, nittio miljoner- Ja Egentligen. Och sen han man skrivit ner tillgångar. Så att, det som jag tycker är mest fascinerande är hur krisen kunde komma på så kort tid.

Alltså, vi pratar bara om ett, ett, ett och ett halvt år som allt det här spelade ut sig. Mm. Och det är ju för att det blev för mycket hallar. Och, och det är ett ord som jag inte gillar. Och det är ju det här paddeldöden som, som används i, i många grejer och Jag tror att i de intervjuer jag har varit och blivit intervjuad i så har jag inte varit tillräckligt tydlig tror jag.

Men paddeldöden är ju inte att det är mindre paddelspelare, för det är det inte, utan det är snarare mer. Det kommer nya hela tiden. Men halldöden skulle jag säga. Och det är ju när man öppnar hallar i princip bredvid varandra. För det har ju många av de här större aktörerna gjort. Vappa har haft en hall.

Ja, då har PDL öppnat i kåken bredvid. Och jag menar, i vilken annan idrott ser det ut på det sättet? Och det är ju där, det är ju där man har dödat allt det här egentligen. Det är ju att man har öppnat Alldeles för tätt inpå varandra och man inte haft en dialog egentligen med, alltså med varandra eller jag menar om, om ni öppnar en i det där området så vill vi öppna en här.

Ja, det är väl fine liksom. Men här har ju, det har inte varit någonting sånt, utan det var ju att alla, alla de här de, de slogs ju också om vem som skulle köpa vilken hall. Och man erbjöd ju tre gånger mer pengar än, än vad man, vad den var värd och till de här. Och det som händer nu, nu de här som har sålt de här hallarna, nu har ju de fått tillbaks dem för, för en spänn liksom.

Jag var ju nära att, att köpa en padelhall här under så tidigt 2021 va? Eller titta i alla fall på, på att köpa den. Och det var ju, och det var väl egentligen det som man tittar på WeArePadel gjorde i sin utrullning var ju att dels köpa, oftast har man ju både byggt pall-, hallen och sen så har man operatörsverksamheten.

Och det man gjorde var att separera operatörsverksamheten och säga att vi kommer driva den här nu. Vi skriver en moderbolagsgaranti från ett bolag som är backat av Triton, som kommer stå för allting och skriver långa avtal, tio, tolv år och sen så säljer man själva fastigheten och så skulle man känna sig trygg med det.

Och det gjorde man ju vid en, vid en första anblick. Jag hade väl turen av att börja få lite nys om att det kanske inte allt via kontakter och kompisar som hade gjort affärer redan med liknande affärer och byggt hallar och inte fått betalt eller det började dras ut på. Så att där kunde jag dra öronen åt mig och, och inte gå vidare.

Men, men- Vilken tur du hade ...det var mycket tur, men det såg ju väldigt starkt ut. Nu var det ju, visste man inte riktigt hur moderbolaget såg ut, men de hade ju gått in med mycket pengar i alla fall eftersom de var så aggressiv och gjort mycket, mycket förvärv. Men det var väl egentligen deras, deras recept i alla fall för att liksom rulla ut det här snabbt och även få nya hallar byggda för att du kunde få de här hyresavtalen.

Det var folk som var både beredda att bygga och, och äga dem långsiktigt om man hade en så stark aktör som, som... Men Triton var ju inte med så länge visade det sig. Nej, jag har förstått det jag också. De insåg att det här håller på att haverera och då drog man sig ur ganska snabbt och så lät man det gå till rekonstruktion och inte stoppat in så, så mycket mera pengar.

I det andra fallet med, med Padel United, där har ju Qli gått in med trehundrafemtio miljoner här före jul just för att rädda upp i två, två emissioner. Så det här är i varje fall, man sitter på en väldigt stor, man har gått in med mycket pengar från olika fonder och, och Man i alla fall försöker rädda det som, som går att rädda.

Räddas kan. Men det är inga småpengar vi pratar om. Det är inga småpengar överhuvudtaget. Så det är ju någon form av guldrush som, som har, utspelat sig här. Men det som man Triton var ju också, jag tror båda har ju varit inne också på att man skulle gå ut i övre Europa. Man har väl varit i Polen, man har varit, alltså det, det har ju hänt.

Jag vet också att vissa har ju byggt pa-hallar och, och alltså åt de här koncernerna även i- Men jag brukar, jag brukar säga såhär Jonas, että idrotten byggs ju lokalt. Det tror jag är den viktigaste devisen att det är lokalt förankrade personer som ska driva de här anläggningarna. Så den här storbolagsgrejen, den blir inte, det ger inte den effekten i, i de här olika städerna, utan jag tror att folk hellre faktiskt går till den lokala aktören som kanske är Jonas och Andreas som har startat sin padelhall och den vill man gynna.

Man är inte så intresserad tror jag som idrottsutövare att gynna de här stora aktörerna. Och det är den känslan jag har faktiskt. Och vad tror du kommer hända nu då? Vad, hu-hur kommande närmaste två, tre åren? Nej, men jag, jag tror såhär att sporten kommer landa precis som vilken annan idrott som helst som vi har i Sverige, där det, där det kommer att være lokala aktörer som kommer driva de här hallarna.

Men jag tror också, det jag ser som ett litet, litet varningens finger faktiskt, och det är ju att många av de här hallarna som de här stora aktörerna nu försöker bli av med och blir av med i vissa mått mätt, så är ju, är ju de här tillbaks, de som kanske sålde de här en gång och, och vill köra de här igen.

Odon då tror jag att faran är att det fortfarande kommer att finnas många kvar. Så det kommer i alla fall till slut bli att de här som tar tillbaks de här hallarna kommer få bomma igen dem. Därför att det finns inte så mycket spelare som kan vara i alla hallar för då, då är du kvar i samma hjul liksom.

Jag, jag tror det är viktig-- då är det i så fall bättre että det blir hjullager eller det, det får bli något annat i de här kåkarna än att det ska fortsätta vara padel. För jag tror att oavsett storlek på staden naturligt, det är skillnad på Stockholm, Göteborg och sådär. Men jag tror att hur många ten-- vi tar bara som, jag tar bara som ett exempel då.

Många tennishallar tror du att det finns i Västerås som ändå är en ganska stor stad? Tre? Nej, jag tror det finns en inomhustennishall faktiskt. That's it. Då förstår man att det är också svårt att få tid. Ja. Och hur många padelbanor finns det i Västerås? Jag tror att det är uppåt en hundra, hundra padelbanor inomhus.

Och Och tennisbanor kanske de har tio, tolv. I Uppsala där jag bor, där finns det inomhustennisbanor så har du fem plus åtta, nio där, nio. Jag tror att fjorton eller femton tennisbanor, du har hundratjugo padelbanor inne i, i närområdet liksom. Och det s-, det, det, det har, man hör, det, det borde vem som helst bara reagera på att, men det här går ju inte, det är helt omöjligt.

Så vissa städer kommer kanske behöva komma ner till en tiondel eller? Ja, men alltså- En femtedel? Jag säger som jag har sagt så många gånger: I Uppsala så tror jag att man max ska ha trettio, fyrtio inomhuspadelbanor. That's it. Samma sak i en stad som Västerås. Det går inte mer därför att då blir det ingenting av det.

Och sen så tror jag det måste drivas av lokala entreprenörer och föreningar. Att föreningen kommer vara det, det hjulet. För, för som många padelanläggningar har haft också, det är ju anställda männi-, folk som sitter i receptionen och, och sådär. Men det går ju inte. Du, du får inte runt det och int-, allra helst inte med de hyrorna vi har heller.

Okej, om du har femhundra kronor kvadraten i hyra, men så ser det ju inte ut. Jag har hört några exempel här i Stockholm, till exempel. Där betalar man arton, nittonhundra spänn kvadraten och, och ha sex, sjutusen kvadrat. Ja, det kan du ju, det, det, det är helt obegripligt liksom. Vad som också är intressant är att andra sporter har ju, där är det oftast kommunerna som har gått in och, och, och bygga anläggningen och sen så får man föreningarna hyra in sig och drifta.

Exakt. Det är ju sällan det är kommersiella aktörer som- Det finns ju inte. Det finns ju knappt. Och, och det är här någonstans jag tror alla de här som har kommit in i padeln måste sätta sig ner och fundera: Ja, men fan, det är ju en idrott. Och i, som du sa, idrott så tjänar du ju inga pengar på det sättet.

Du kommer aldrig, liksom, komma till det som ett vanlig business. Det finns inte. Och allra helst om du ska ha, du ska ha bastu, du ska ha restaurang i den här hallen och du ska ha det och du ska ha det. Ja, men är det så idrott är uppbyggt? I Sverige. Och om man tittar på du själv, du var inblandad, har ju varit inblandad i uppbyggnaden av- Everypadel.

Vi började som Uppsala Padel Center och så blev vi Klövern Padel. Klövern som blev ett samarbete och- Exakt. Som sen har blivit Kåren. Kåren var det ett tag och så, och sen så landade det i att det blev Everypadel. Men det är samma sak där. Vi hade, vi har haft åtta hallar som mest, men har ju någonstans insett att: Nej, men det går inte, utan man måste dra ner på det här.

Man måste- Och, och det var felet vi gjorde också att, att vi inte insåg vikten av että det ska vara lokala aktörer som, som driftar de här hallarna. Som-- Det är ju, det är en livsstil liksom. Det är inte, det är inte åtta till fem jobb liksom, eller sju till fyra jobb, utan det här är ju kvällar, helger. Det är då du ska jobba.

Det, det är fullständigt... Så, så där säger jag också att där gjorde vi fel, där har vi gjort fel. Men nu, nu har vi kommit en bra bit på väg så att vi kommer snurra om det här och, och göra det liksom De hallar som, som kan ha lokala aktö-- lo-lokala personer som driver de här hallarna, de kommer att vara kvar.

De andra har ingen mening att ha kvar därför att det kommer aldrig funka liksom. Får man till föreningslivet inom padeln eller är det på väg och- Ja, men det tror jag, men det tar, men det tar ju tid. Allt sånt där, det vet ju du också att förening, det är inte bara. Och, och nu har det blivit lite grann, för det, det är det här man märker med padelfolket att man pratar ofta ut efter det är någon form av trendsnack i vissa saker.

Och, och nu ser jag ju att nu är, nu ska räddningen bli att vi startar barn och ungdom och sådär. Men då vill jag bara lyfta ett finger för det också att barn och ungdom har väl aldrig dragit in några pengar. Ut-- de, det de ska, de ska ju få spela liksom och kunna spela när de vill, men till ett rabatterat pris.

Du kan inte ta ut maxavgifter av de här för då kommer de inte kunna spela. Så att räddningen är, för jag, jag, jag skrattar ganska ofta för mig själv när jag läser från de här större aktörerna och nu, nu, nu kör vi barn och ungdom. Men det kommer inte vara den ekonomiska räddningen. Däremot så ko-- kan det vara någonting som bidrar extra, där du kanske har skolverksamhet, där du har ett padelgymnasium, grundskolapadel.

Sen har du på kväll. Men det, det är ett jävla hårt jobb som krävs och jag lovar er alla som lyssnar att lösningen på padelfrågan är inte barn och ungdom, det kan jag säga. Det är en bi, det är ett bidrag in i det hela. Men sen måste du, måste man ha andra aktiviteter också, där vuxna kan gå kurser, där du har tävlingar.

Men det är ju inte, den bedrivs ju inte, den här verksamheten bedrivs ju inte mellan åtta på morgon till sjutton, utan det här bedrivs ju från sjutton och framåt i veckodagarna och sen är det lördagar och söndagar. Och hur många är beredda och villiga att jobba på det sättet? Jag kan berätta för dig että mina första fem, sex år inom padeln så var väl jag och min sambo i hallen åtminstone tolv till fjorton timmar om dagen, sju dagar i veckan.

Det är det jobbet som krävs för att det, att du överhuvudtaget du ska kunna driva en idrott. Och så ser det, så ser det ut i Föreningssverige. Ja, exakt. Även stora klubbar, även inom populärsport som fotboll, hockey. Vad fan som helst. De flesta jobbar ju ideellt i så fall. Sen har du kanske en liten, liten del som är a-grannar och vissa spelare kanske kan få betalt i yttersta toppen.

Och här har du egentligen svaret tror jag på problematiken vi står inför att det är alldeles för många som har kommit in i padeln som Inte hade en aning om vad det handlar om att bedriva en idrott. Och det är nog den viktigaste grejen av, av det hela att som du säger, det är en mycket ideell verksamhet, passion för, för idrotten och du älskar att vara i hallen.

Det är en livsstil. Nu hade vi turen att vi hade ändå ganska vuxna barn som också har kommit in i vår verksamhet och tycker det är okej att morsan och farsan springer i den där jävla hallen dagarna i ända och gör grejer. Och, och de själva har också varit med och börjat jobba och sådär. Så det blir liksom en familjegrej.

Och just det jag säger att den lokala aktören kommer vara den avgörande faktorn här. Så de som har padelhjärta, det är egentligen nu man ska satsa. Ja! Nu när det kommer att finnas mycket tomma hallar. Precis. Folk som har misslyckats- Ja ...men som kanske är på väg tillbaka från det här. De som har varit bara lycksökare som inte har hjärtat med sig- Nej, precis ...kommer ju vilja komma ur det här på något sätt.

Är det nu man ska, man ska kliva in i padel? Jag tror- Det är nu padelboomen kommer. Jag tror det. Framför allt bygget av, av en riktig idrott tror jag kommer nu. Det får nog, jag tror att vi kommer se ganska många padelhallar som bommar igen här till sommaren. Vad blir de då? Lekland, eller vad tror du? Ja, jag vete fan vad de skulle kunna bli, men det var väl någon som blev något såhär däcklager va, såg jag.

Och det finns väl massa grejer man kan ju stoppa in i de här lokalerna. För-fördelen är että många har ju byggts som industrihallar. Ja Så att det går ju, det är bara ett tomt skal så että du- Precis ...får stoppa in det mesta i den här typen av verksamhet. Och det måste ju fastighetsägaren vara väldigt, väldigt glada för om man har byggt dem på det sättet.

Och jag menar, jag misstänker också att det sitter väldigt mycket fastighetsägare och kliar sig i huvudet just nu och: "Fan, vi får ju inte betala, vi får inte hyran betald, vad ska vi göra?" Och det är lån på de här kåkarna som är astronomiska och räntorna har gått upp och Elen har gått upp på. Så, nej men jag tror att vi, vi kommer att se ytterligare sex, sju, åtta månader där.

Framför allt så ska man också komma ihåg että inomhus anläggningar på sommaren, det är ju ingen guldgruva. För de månaderna du behöver tjäna in pengarna för sommaren, det är ju nu. Det är de här månaderna från oktober till maj. Sen vill ju, sen vill ju väldigt få människor vara inomhus, men fastighetsägaren vill ju fortfarande ha betalt de månaderna.

Det vore ju snyggt om man slapp att betala juni, juli, augusti. När det ja, ekar tomt i hallarna. Och då, jag tror att den här sommaren kommer knäcka ganska många. Ja, det blir spännande att följa. Tusen tack Andreas för att du var med i Investera på höjden. Tack själv, jätteroligt att få vara med. Stort tack för att ni har lyssnat i dag.

Glöm inte att höra av er med tips och idéer på avsnitt och gäster. Jag finns på sociala medier @jonasbjoerkman på Twitter. Ni kan maila oss på investera@påhöjden.se, investera@pahojden.se. Ljudklippen vi hört i dag kommer från Sveriges Radio och DI TV. Tack för i dag!